Ledare: Vi har nästan alla blivit bankmän

Kontanterna försvinner i rasande takt och utan ett bank-ID är det ytterst krångligt att betala sina räkningar eftersom bankkontor efter bankkontor läggs ned – och allt färre av de som är kvar hanterar kontanter.

Det fanns 1934 bankkontor år 2010 enligt Bankföreningen, år 2019 hade 622 av dem försvunnit. Samtidigt är antalet anställda stabilt – de bankanställda i kassan och på servicekontoren försvinner till förmån för experter inom marknadsföring och "compliance". Det är kunden som tagit över jobbet att hantera sina bankärenden.

Att det är bekvämt att sköta sina bankärenden digitalt råder det ingen tvekan om. Men när det samtidigt skapat en möjlighet för kriminella att på ett relativt riskfritt och enkelt sätt nästla sig in i enskildas bankkonton för att länsa dem kan knappast säkerheten ha stått i fokus från bankens sida. 

Enligt Nationellt Bedrägericentrums beräkningar generar bedrägeribrottsligheten drygt 2 miljarder kronor i brottsvinster per år – och då räknas inte välfärdsbedrägerier med. Bedrägeribrotten florerar och drar in lika mycket pengar till kriminella som droghandeln gör. Det slås fast i en ny rapport “De organiserade bedrägerierna” från Polisen. 

Det är oansvarigt av bankerna att inte prioritera säkerheten högre, men incitament därtill har saknats.

Den som blivit av med sina pengar på grund av bedrägeri har haft ytterst svårt att få rätt mot banken. Den enskilde fick helt enkelt skylla sig själv resonerade banken. Att lämna ut sina inloggningskoder ansåg bankerna vara “särskilt klandervärt” och därmed fick den drabbade kontoinnehavaren inte tillbaka någonting från banken.

 Huvudregeln är att om en obehörig transaktion har genomförts ska banken återställa kontot till den ställning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts. Om kontoinnehavaren inte skyddat sitt Bank-ID (eller liknande) ansvarar denne för högst 400 kr. Har agerandet varit “grovt vårdslöst” är ansvaret begränsat till 12 000 kr. Kunden ansvarar för hela beloppet endast när denne har handlat “särskilt klandervärt”.

Den dom från Högsta Domstolen som föll i somras ändrar spelplanen. Domstolen slår fast att det inte räcker med att kunden luras att lämna ut sina inloggningskoder för att anses ha agerat ”särskilt klandervärt”. I stället kan ett sådant beteende betraktas som ”grovt vårdslöst”.

Självklart måste de enskilda omständigheterna fortsatt räknas in, men det är en tacksam förändring som inger en gnutta hopp för de som varje år råkar ut för bedragare och i många fall blir av med sina livs besparingar. Förhoppningsvis leder det till att bankerna äntligen ser över sina rutiner för digital betalning och banköverföring och ser till att säkerheten får ta större plats – nu när det kan komma att kosta även för dem.