Kontanterna försvinner i rasande takt och utan ett bank-ID Ă€r det ytterst krĂ„ngligt att betala sina rĂ€kningar eftersom bankkontor efter bankkontor lĂ€ggs ned â och allt fĂ€rre av de som Ă€r kvar hanterar kontanter.
Det fanns 1934 bankkontor Ă„r 2010 enligt Bankföreningen, Ă„r 2019 hade 622 av dem försvunnit. Samtidigt Ă€r antalet anstĂ€llda stabilt â de bankanstĂ€llda i kassan och pĂ„ servicekontoren försvinner till förmĂ„n för experter inom marknadsföring och "compliance". Det Ă€r kunden som tagit över jobbet att hantera sina bankĂ€renden.
Att det Àr bekvÀmt att sköta sina bankÀrenden digitalt rÄder det ingen tvekan om. Men nÀr det samtidigt skapat en möjlighet för kriminella att pÄ ett relativt riskfritt och enkelt sÀtt nÀstla sig in i enskildas bankkonton för att lÀnsa dem kan knappast sÀkerheten ha stÄtt i fokus frÄn bankens sida.
Enligt Nationellt BedrĂ€gericentrums berĂ€kningar generar bedrĂ€geribrottsligheten drygt 2 miljarder kronor i brottsvinster per Ă„r â och dĂ„ rĂ€knas inte vĂ€lfĂ€rdsbedrĂ€gerier med. BedrĂ€geribrotten florerar och drar in lika mycket pengar till kriminella som droghandeln gör. Det slĂ„s fast i en ny rapport âDe organiserade bedrĂ€geriernaâ frĂ„n Polisen.
Det Àr oansvarigt av bankerna att inte prioritera sÀkerheten högre, men incitament dÀrtill har saknats.
Den som blivit av med sina pengar pĂ„ grund av bedrĂ€geri har haft ytterst svĂ„rt att fĂ„ rĂ€tt mot banken. Den enskilde fick helt enkelt skylla sig sjĂ€lv resonerade banken. Att lĂ€mna ut sina inloggningskoder ansĂ„g bankerna vara âsĂ€rskilt klandervĂ€rtâ och dĂ€rmed fick den drabbade kontoinnehavaren inte tillbaka nĂ„gonting frĂ„n banken.
Huvudregeln Ă€r att om en obehörig transaktion har genomförts ska banken Ă„terstĂ€lla kontot till den stĂ€llning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts. Om kontoinnehavaren inte skyddat sitt Bank-ID (eller liknande) ansvarar denne för högst 400 kr. Har agerandet varit âgrovt vĂ„rdslöstâ Ă€r ansvaret begrĂ€nsat till 12 000 kr. Kunden ansvarar för hela beloppet endast nĂ€r denne har handlat âsĂ€rskilt klandervĂ€rtâ.
Den dom frĂ„n Högsta Domstolen som föll i somras Ă€ndrar spelplanen. Domstolen slĂ„r fast att det inte rĂ€cker med att kunden luras att lĂ€mna ut sina inloggningskoder för att anses ha agerat âsĂ€rskilt klandervĂ€rtâ. I stĂ€llet kan ett sĂ„dant beteende betraktas som âgrovt vĂ„rdslöstâ.
SjĂ€lvklart mĂ„ste de enskilda omstĂ€ndigheterna fortsatt rĂ€knas in, men det Ă€r en tacksam förĂ€ndring som inger en gnutta hopp för de som varje Ă„r rĂ„kar ut för bedragare och i mĂ„nga fall blir av med sina livs besparingar. Förhoppningsvis leder det till att bankerna Ă€ntligen ser över sina rutiner för digital betalning och banköverföring och ser till att sĂ€kerheten fĂ„r ta större plats â nu nĂ€r det kan komma att kosta Ă€ven för dem.