Propositionen som regeringen lagt fram utgår från en bra grundtanke. Regeringen vill stärka den konstitutionella beredskapen och säkerställa att Sverige kan styras demokratiskt, effektivt och rättsenligt även i krig och andra svåra kriser. Men den ändring i regeringsformen som föreslås bryter inte bara mot principerna bakom nuvarande regeringsform, utan förändrar balansen mellan regering och riksdag.
Det är viktigt i ett demokratiskt styrelseskick att riksdagen behåller inflytande även i kristider. Regeringen ska därför inte tillåtas alltför stor makt att på egen hand besluta om inskränkningar. Det var tack vare rådande regeringsform som Sverige inte införde samma typ av kraftiga begränsningar under Covid-pandemin som andra länder – med utegångsförbud, helt stängda butiker, skolor och restauranger (SVT 25/3-20). Grundlagens begränsningar syftar till att undvika politiskt opportunistiska beslut eller panikåtgärder i tider av kris – och det fungerar bra.
Det har visat sig att regeringar har tendens att använda den makt de har fått tillgång till. Är tröskeln låg för inskränkningar blir de ofta långtgående. I vilket syfte öppnas nu denna Pandoras ask av regeringen? Det finns inget konkret exempel där undantagstillstånd behövts men inte kunnat införas i Sverige.
Vi har redan möjlighet i Sverige att delegera makt till regeringen, det räcker. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att omedelbart, utan att behöva riksdagens godkännande, ta beslut inom nästan alla samhällsområden. Det räcker att regeringen anser att det råder allvarlig kris. I politiska frågor kan regeringen kringgå bristande stöd i riksdagen och ta beslut ändå. Det är inte sunt.
Vad är då allvarlig kris? Ja, det ska alltså sittande regering få avgöra. Kanhända att klimatkrisen anses vara allvarlig kris, eller är en finanskris skäl för undantagstillstånd? Om det kommer en ny flyktingvåg som runt 2015, är det en grund för att riksdagen inte ska få behålla sin bestämmanderätt? Snöoväder, IT-attacker, skogsbränder, strömavbrott och digitalisering?
De möjliga inskränkningarna blir i vilket fall många och långtgående. Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet får stryka på foten. Regeringen kan även besluta om utegångsförbud, konfiskering av egendom, frihetsberövanden och utvisningar en masse. Allt detta träder i kraft omedelbart, utan debatt och utan omröstning i riksdagen. Men obekväma beslut kräver bred uppslutning för att få nödvändig legitimitet och därför är riksdagens roll i beslutsfattandet så viktig.
Propositionen väcker många frågor, inte minst vad regeringen egentligen håller på med? Det är inte borgerlig politik att driva på för att politiker ska få långtgående och godtyckliga maktbefogenheter. Det är inte bra politik över huvud taget. Värna våra friheter och rättigheter – säg nej till undantagstillstånd.