När både den muslimska högtiden Eid och nationaldagen sammanföll i år så kunde jag inte börja fundera på vad det innebär att en av högtiderna vanligtvis är en röd dag men inte den andra. Det fanns något fint i att de sammanföll och alla kunde fira den högtiden man vill. Samtidigt försöker regeringen legitimera Sverigedemokraternas rasistiska politik, vilket vi inte ska luras av.
Regeringen försökte nyligen göra en undersökning för att kunna legitimera den rasistiska politik som man för tillsammans med Sverigedemokraterna, men det gick åt skogen. Inrikes födda är nu en större total ”börda” (om nu människor i ett samhälle kan vara en börda) än utrikes födda. De kan inte längre säga att invandringen är något negativt för Sverige. De kan inte heller legitimera att sänka siffrorna för invandring ytterligare. Det vore oansvarigt med tanke på att både vården och andra samhällsviktiga aktörer skulle helt gå under.
På bussen under nationaldagen sitter en muslimsk familj som har sina allra finaste Eid-kläder på sig. Frun har henna-tatueringar på händerna och handlederna. Deras dotter har flätat hår – en frisyr som måste tagit timmar.
Mittemot sitter en äldre svensk man med sin fru. Även de väldigt uppklädda i skjorta och klänning. Han ger den lilla muslimska flickan en komplimang för hennes fina solglasögon och väska. Hon tackar stolt över sina glittrande rosa glasögon och den lilla väskan som har Elsa från Frost som motiv. Där och då kan jag inte känna annat än både stolthet och hopp för Sverige.
Här sitter vi, på en trång buss, människor från olika ställen av världen och kan enas över ett par glittriga solglasögon. Det märks att mannen tycker om att prata med människor, då han även ville prata med mig. Själv hade jag planerat in ett besök på ett hudvårdsevent för ett populärt koreanskt skönhetsmärke. Också ännu ett bevis på hur Sverige inte är – eller kan vara bäst på allting. Men varför ska vi behöva vara det då vi bor i en globaliserad värld? Med Åkessons politik skulle våra hudvårdsprodukter inte komma från Korea och vår mat inte från Marocko. Och vem skulle mannen på bussen ge sina komplimanger under Eid. Det hade varit ett otroligt grått samhälle.
Frågor uppstår också om regeringen och Åkesson lever i det samhälle jag gör? Där människor möts och pratas – om än för en väldigt kort stund på en buss. Det märks att man tappat kontakten med människor i Sverige - de som ska bo och trivas här. Det enda som krävs är öppenhet och en bussresa på nationaldagen.
Men om man inte har den mänskliga kontakten med de människor som drabbas av den politik som man för, hur ska man då kunna veta vad de vill och vad som är bäst för dem? Det är ett omöjligt uppdrag och förmodligen varför deras opinionssiffror sjunker. Deras politik gynnar en väldigt liten del av Sveriges befolkning.
På vägen hem från mitt event, sitter en blond och blåögd familj. Deras bebis, börjar vinka och le till en kvinna i hijab. Det påminner mig om att ingen föds rasistisk. Det är ett inlärt beteende och det ger mig också hopp om framtiden.
Med regeringens sjunkande opinionssiffror är jag säker på att framtidens Sverige kommer uppskatta den mångkultur vi har. Och vi kommer kunna fira både nationaldagen, Eid eller koreansk hudvård i frid om man så vill.
Och jag är säker på att Jimmie Åkesson en gång som bebis också vinkade till människor från främmande länder, utan att påtala att de inte har något i Sverige att göra.