Översyn av ägandet i Geab-bolagen. Så heter ett ärende på dagordningen för nästa möte med regionstyrelsens arbetsutskott.
Det får tolkas som att ledningen för Region Gotland går i säljtankar. Regionen är idag minoritetsägare i Geab, med sina 25 procent av bolaget. Statliga Vattenfall äger resterande 75 procent. Som minsta ägare tycker sig regionen ha ”ett visst inflytande”, men besluten fattas ytterst i Geabs olika bolag.
Att regionens ekonomi är ansträngd är ingen nyhet. Just därför är det inte konstigt om beslutsfattarna räds att eventuellt behöva öppna plånboken för utgifter. I det här fallet om Geab skulle behöva tillskott från ägarna för de stora investeringar som hägrar inom både elnätsverksamheten och fjärrvärmeverksamheten.
Regionen har gott om egna hål att stoppa pengar i. Men i tjänsteskrivelsen till arbetsutskottet i regionstyrelsen talas det om stora investeringar som ska göras i Geab och som Region Gotland ”behöver vara med och ta ansvar för”.
Efter att ha läst regionens bokslutskommuniké förstår jag att de styrande i regionledningen börjar vända på alla stenar för att se om det går att hitta friska pengar någonstans. Regionen hade räknat med att gå back 2024. Kanske skulle underskottet landa på minus 127 miljoner kronor? Men resultatet blev värre än så. Minus 186 miljoner kronor. Säkert retar det den förre ordföranden i regionstyrelsen, Eva Nypelius (C), att regionstyrelsens nuvarande ordförande, Meit Fohlin (S) frankt säger:
– Nu använder vi överskott från tidigare år för att ta hand om årets underskott.
Därtill har regionen plussat på sina lån under det gångna året. Regionens lån ökade med 301 miljoner till 676 miljoner vid årets slut. Bara räntekostnaderna för lånen var 10 miljoner förra året.
Vad häftigt det då vore om regionens ägande i ett energibolag kunde ge lite pengar in i kassan, i det här läget. För det går ju i andra kommuner i alla fall, att få betydande utdelningar.
Skellefteå kraft finansierar en stor del av Skellefteå kommuns utgifter för gymnasier, 293 miljoner, rapporterade Sveriges Radio 2023.
Jämtkraft, som bland annat ägs av Östersunds kommun, delade ut en halv miljard till ägarkommunerna. Ekots genomgång visade att sex kommunala energibolag delade ut nästan två miljarder till kommuner runt om i Sverige.
Snopet då ju, att Region Gotland samma år fick noll kronor i återbäring för sitt ägande. Ingen utdelning alls.
Det vore ett ämne för forskningen; att syna vad som skapar utdelning från somliga energibolag och vart stålarna tar vägen i Geab.
Helagotland skrev i augusti 2023: När elpriserna steg ökade Geabs omsättning kraftigt. Samtidigt sjönk utdelningen till Region Gotland till noll.
I årsredovisningen för 2023 står istället att Gotlands Energi under året lämnade ett ovillkorat aktieägartillskott om 390 miljoner till dotterbolaget Gotlands Elnät. Anledning? ”Ändring av redovisningsprincip gällande nyanslutningar”.
Fattar någon?
Och nu skriver elkunder insändare om det de tycker är chockhöjda effekt- och överföringsavgifter; en undrar hur det kan vara rimligt att elförbrukningen kostar ett par hundralappar i månaden, medan nätavgiften är flera gånger högre.
Vilka är fördelarna för Region Gotland att äga 25 procent av Geab? Vilka är nackdelarna?
Kan vården skolan och omsorgen dra nytta av om regionen säljer sitt ägande? Eller kan vården skolan och omsorgen delfinansieras genom fortsatt ägande? Fråga gärna Jönköping som fick 64 miljoner från sitt energibolag det år Gotland fick noll. Eller Mölndal som fick 50 miljoner. Spelar de sina kort annorlunda?
Frågorna hopar sig, och av allt att döma lutar det åt att regionen kommer att utreda nyttan och värdet av ägandet i Geab.