Dags att begränsa arbetskraftsinvandringen

Städbranschen är en av branscherna som är överrepresenterade i statistiken för arbetskraftsinvandring.Trots att den svenska arbetslösheten är fortsatt hög.

Städbranschen är en av branscherna som är överrepresenterade i statistiken för arbetskraftsinvandring.Trots att den svenska arbetslösheten är fortsatt hög.

Foto: Janerik Henriksson / TT

Ledare2020-02-25 05:01
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

2008 förändrade den dåvarande Alliansregeringen och Miljöpartiet reglerna kring arbetskraftsinvandring. Då även MP var delaktiga i överenskommelsen har de socialdemokratiskt ledda regeringarna inte kunnat strama åt det kravlösa regelverket. Centerpartiets inställning till att förse arbetsgivare med billig arbetskraft är ingen nyhet. Den politiska inställningen ligger i partiets DNA, Miljöpartiets inställning till en avreglerad arbetskraftsinvandring är att vi ska ha en öppnare och friar värld. Tillsammans har de bägge partierna varit starka och lyckat få sina respektive regeringspartners att hålla fingrarna ifrån de förändringar som borde ha gjorts.

Något som blir än mer tydligt när Moderaterna och Kristdemokraterna har närmat sig den syn på nuvarande lagstiftning som Socialdemokraterna har, men trots detta är det ingen regering som lyckats genomföra en förändring.

Det vi ser i dag är att reformen, som till sin utformning var både nyliberal och arbetsgivarvänlig, har fyra stora problem. Tack vare reglernas utformning kan vi se hur lågutbildade och arbetslösa svenskar trängs undan, hur lönerna inom låglöneyrken dumpas och hur kriminella utnyttjar systemet. Allt detta leder också till att öka och befästa klyftorna på den svenska arbetsmarknaden.  Något som tankesmedjan Tiden redogör för i sin rapport ”Svenskarna först (nya och gamla)”.

I rapporten får vi en tydlig genomgång på vad som hänt sen alliansregeringen ändrad lagen. Antalet arbetskraftsinvandrare har ökat från under 10 000 innan lagändringen till över 43 000 förra året, 2019. Ökningen består främst av personer från så kallat tredje land med mycket låg utbildning som rekryteras till lågkvalitativa arbeten. I klartext får vi in arbetskraft från länder utanför EU som anställs i branscher med låga utbildningskrav. Detta samtidigt som lågutbildade svenskar trängs undan och förblir arbetslösa.

Däremot har avregleringen inte lett till att arbetsgivare fått lättare att rekrytera till de bristyrken som finns på svensk arbetsmarknad.

Nu har som sagt två av partierna som låg bakom lagändringen vaknat upp. För några veckor sedan meddelade M och KD att de vill se förändringar av lagen och lade fram ett fempunktsprogram. Samtidigt har regeringen startat en utredning som ska vara klar till 1 november 2021. Men varken i utredningsunderlaget eller i de fem punkter som M och KD lagt fram ingår den åtgärd som de fackliga organisationerna efterlyser. De vill se en arbetsmarknadsprövning, det vill säga att det bara kan ske en arbetskraftsinvandring till branscher där det råder brist på arbetskraft. Jag håller här med de fackliga organisationerna. Vi behöver begränsa antalet arbetskraftsinvandrare betydligt i branscher där det finns en inhemsk arbetskraftsreserv. Frågan är när politikerna på högerkanten är beredda att ta det steget.