Men först lite om alla politiker som ställer frågor om styrelsearbetet i Gotlandshem och menar att det inte funnits dialog mellan styrelsen och ägarna.
I styrelsen sitter endast ägarens företrädare, plus personalrepresentanter. Alla ledamöter har lika stort (och personligt) juridiskt ansvar för sitt uppdrag. Det borde alla politiker ha lärt sig inte minst efter turerna kring Gneab och försäljningen av kvarteret Hantverket.
Det är stor skillnad att sitta i en politisk nämnd och att vara ledamot i en bolagsstyrelse som styrs av aktiebolagslagen.
Man har vårdnadsplikt vilket innebär att bolagets bästa är högsta prioritet. Självklart måste man kunna förankra sitt arbete med den man företräder, i det här fallet respektive parti. I debatten nu verkar det som att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte haft någon som helst insyn eller möjlighet att påverka det som ledde fram till att vd, Elisabeth Kalkhäll, sa upp sig.
I lördags skrev Filip Reinhag (S) på lördagen Gotlands Folkblad: "Det är ett klart underbetyg för såväl bolaget som ägaren att man inte klarat göra analyserna".
En slutsats som är densamma som jag deklarerade på denna sida i fredagens tidning.
En ledare som lästes men tydligt inte förstods av Erik Fransson vilket visade sig på Gotlands Folkblad i lördags.
Erik Fransson har en faibless för att ”förklara” hur saker och ting ligger till. Det vore dock önskvärt att han avstod från att förklara vad jag menar.
Jag skriver att det är svårt för lekmän/hobbypolitiker att sitta i en bolagsstyrelse som verkar på en marknad och dessutom i den kanske mest komplexa branschen av alla, bygg- och bostadsbranschen".
Det är knappast en kontroversiell åsikt.
Detta konstaterande får Erik Fransson att fara iväg i sin fantasi: "Byt ut "allmännyttan" till sjukvården, äldreomsorgen eller skola så ser du det hela i ett större och mer skrämmande perspektiv. Politiker hänger inte med i utvecklingen och borde ersättas av proffs".
Nepp, Erik Fransson, du ska inte byta ut till något jag aldrig påstått.
"Bofrides beskrivning av hobbypolitiker, som inte hänger med i utvecklingen, andas en elitism som jag hittills bara har sett hos extremistpartier på yttersta höger- och vänsterkanten".
Nepp, Erik Fransson, så skrev jag inte.
Vänligen sluta hitta på.