Ledare: Bofride: "Det är bara i Eurovision allt är som förr"

Cypern och Grekland röstar alltid på varandra än i dag men det är inte längre självklart att Socialdemokraterna sitter på makten i Sverige. I desperation för att behålla makten har man övergett i stort sett all egen politik för att få stöd av andra partier. 

Läget beskrevs träffsäkert av förre vänsterledaren Jonas Sjöstedt på Facebook: "Sammanfattning av Socialdemokraternas argument för marknadshyror: ”Det finns inget förslag om marknadshyror, men vi måste genomföra det förslag som inte finns för annars gör högern det trots att de inte skulle ha majoritet för det utan oss. Alla fattar?"

Det lär inte upprepas i valet nästa år. Socialdemokraterna behöver ett politiskt existensberättigande som inte enbart vilar på sina lagrar och gamla meriter.

På onsdagen hölls partiledardebatt i riksdagen och det är alltid intressant när partiledarna själva får bestämma ämne och vet hur länge de har ordet och att alla får komma till tals på lika villkor.

Precis som man vet hur vissa länder ska rösta i Eurovision visste man förut i förväg att V inte tog replik på S i riksdagsdebatterna, liksom att de borgerliga inte gick i debatt med varandra. Tryggt och förutsägbart och – för de som lyssnade – ganska ointressant. 

Det är inte bara det nya parlamentariska läget som livat upp debatten, i dag nås medborgarna på ett helt annat sätt än förut och det gäller att "vara med". Men ibland verkar det viktigare att göra inlägg som det går att göra träffsäkra memes av att dela i social medier efteråt. Gemensamt för alla partier är att den egna partiledarens inlägg delas medan svaret från motståndarna regelmässigt klipps bort.

Det blev också en del klargöranden som är viktiga att bära med sig. Moderaterna och Kristdemokraterna ger ju ofta sken av att det är dom som ska bilda regering och enbart ha stöd av SD. I går var Jimmie Åkesson glasklar med att han förväntar sig inflytande och att inflytande ska vara i proportion till partiernas storlek. SD:s viktigaste fråga är migrationspolitiken där de vill ha tvärstopp för alla, även asyl- och kvotflyktingar och tvärtom skicka "hem" dem som redan är här.

Ebba Busch har ett självförtroende som inte motsvarar det faktiska scenariot, KD har bara en tredjedel av SD:s väljarstöd. 

Att inget är som förr visar också att till och med det stora enväldiga LO verkar vackla. Kommunal och IF Metall gick vidare med Las-förhandlingarna trots att LO sa nej. 

Kommunals ordförande Tobias Baudin förklarar i tidningen Näringsliv med anledning av Kommunal mer än en gång valt att gå en annan väg än LO: ”Vissa tycker att vi skulle ha avstått av solidaritet för andra, men så funkar ju inte världen”.

Ett fackförbund ska självklart ha sina medlemmars bästa i enda fokus. Borta är den tid när LO kunde diktera villkoren och förbunden hade att följa dem vare sig de ville eller inte. Inte minst Kommunal har väl just aldrig prioriterats av LO-kollektivet.

Politiska block kommer och går, endast pakterna i Eurovision består.