En förening pÄ vÀstkusten har lyckats stoppa ett gotlÀndskt uppskattat företag som utvecklat Sudersand till glÀdje för de flesta.
Det Àr vÀldigt primitiva kÀnslor som tar över nÀr jag nÄs av nyheten. Inte av det positiva slaget.
Föreningens syfte Àr just att av princip stoppa all utveckling de anser inte ska tillÄtas pÄ svenska strÀnder. Oberoende av vad de som berörs tycker om saken och vilka tillstÄnd som getts. Oberoende av att de sjÀlva sannolikt aldrig satt sin fot pÄ stranden.
I överklagandet menar de att dispensen kommit till pĂ„ godtyckliga grunder medan de sjĂ€lva "tycker" att stolarna och serveringen kan flyttas till nĂ„got annat lĂ€ge utanför strandskyddet. Ăverklagandeprocessen lĂ€r ta tid och sommaren Ă€r dĂ€rför redan körd för Sudersannas.
Strandskyddarnas hemsida Àr helt anonym. SÄ som det brukar vara nÀr det handlar om aktivism. För aktivism handlar inte bara om att fysiskt stoppa det man av olika skÀl inte tycker om. Det finns byrÄkrataktivism för att dra ut pÄ processer med förhoppningen att i första hand fÄ rÀtt, i andra hand att den sökande ska tröttna och lÀgga ner sina planer.
Som att sista dagen för överklagande lÀmna in ett sÄdant för att stoppa ett lokalt företag pÄ andra sidan av landet som fÄtt statens (lÀnsstyrelsens) tillstÄnd för sin verksamhet.