Eller när du gjort upp en budget och lovar dig själv att aldrig mer spontanhandla mat hungrig eller köpa nåt som inte står på listan.
När du gått ner dina kilon och aldrig mer ska gå upp dem igen.
När du sorterat ut oanvända kläder ur garderoben och... ja, du fattar.
Jag tänker på allt vi borde fortsätta att sluta upp med efter corona. Och allt vi borde börja med. Det är lätt att bli pretentiös och besserwissrig i en skala som kommer att slå tillbaka i vår bak med en smäll när krisläget blåses av.
Det är lika bra att lova så lite som möjligt. Lika lite som vi kunde förbereda oss på krisen, lika lite vet vi hur vi kommer att påverkas efteråt.
Det roliga, för mig och mina likar, är att vi för åtminstone en stund, tar en paus från det extroverta och hypersociala för att vila i det introverta och i social distans. Äntligen är det vår tid. Äntligen kan den ständiga beredskapen för att värja sig mot gruppaktiviteter och workshops kopplas av.
Men vad är egentligen "det normala" vi tänker att vi en gång ska återgå till? "Det normala var inte normalt, det var kris!" (ungefär) såg jag att Greta Thunberg skrev i något socialt medium och det ligger nåt i det.
Men till alla de som nu vill försöka få det till att det är det liberala samhället och vår marknadsekonomi som behöver återställas till a) socialism b) auktoritarism säger jag: håll era hästar, sitt ner i båten och andas.
Det är som att det är nån ryggmärgsreflex att allt som är avreglerat har gått åt skogen. Finns det verkligen nån som vill ha tillbaka Apoteket och Posten som det var ordnat förr? På riktigt?
Att vi avskaffade beredskapsförråden verkar så här i efterhand lite överhastat men staten har å andra sidan dess försökt inpränta i våra huvuden att ansvaret nu var flyttat till oss, som individer förutsattes vi ta eget ansvar och ha de förråd som krisberedskapsmyndigheterna rekommenderade.
Men vi sitter fortfarande här och tror att det alltid finns en plan för oss, vad som än händer finns det en myndighet som rycker ut. Nu jobbar de myndigheter och institutioner som berörs av pandemin med allt vad de har för att uppfylla sitt uppdrag. Vi andra får ta eget ansvar och göra vad vi kan för att vi inte ska behöva vård eller annat bistånd.
Vi gör det bäst genom att följa myndigheternas rekommendationer. Tycker man att myndigheterna gör för lite är det fullt tillåtet att för egen del göra mer. Man kan låta bli att resa fast det inte är förbjudet, till exempel.
Responsen efter gårdagens ledare var överväldigande och jag tackar för alla glada tillrop, tips och synpunkter. Nu hoppas vi att Destination Gotlands åtgärder ska få fler att boka av sina resor och stanna hemma över påsk.
Och att alla deltidsboende och hemvändare känner den värme och omsorg som är grunden i vårt nödrop: kom inte hit!