En överhettad arbetsmarknad kräver nya arbetssätt

Den gotländska arbetsmarknaden har skiftat genom åren, från den stenkalla jag gick ut i till dagens överhettade.

När P18 lades ner var det ett hårt slag mot den gotländska arbetsmarknaden.

När P18 lades ner var det ett hårt slag mot den gotländska arbetsmarknaden.

Foto: Dennis Pettersson

Ledare2024-09-26 09:47
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När jag skulle ta mina första stapplande steg ut på den gotländska arbetsmarknaden såg möjligheterna inte så bra ut. Många av mina klasskompisar valde att flytta till fastlandet för jobb eller studier. Andra hankade sig fram på olika former av vikariat. Några hittade utbildningar på Utvecklingscentrum Gotland, UCG, det lokala satsning som genom åren utvecklades och i dag blivit Uppsala universitet Campus Gotland. 

Vi pojkar, på gränsen till att bli män, kunde där på trappen sjungandes om den ljusnande framtiden som var vår, ofta skjuta fram funderingarna på arbete då vi på den tiden hade allmän värnplikt. Först gymnasiet sen lumpen, och först när den var avklarad kunde resten av livet ta sin början.

Men det var som sagt en arbetsmarknad utan glöd som mötte oss, och en arbetslöshet som hade varit katastrofal om inte flyttlassen till fastlandet minskat trycket.

Sen hände något som borde fått en isolerad arbetsmarknad som den gotländska att haverera. Nedläggningar av stora arbetsplatser duggade tätt runt millennieskiftet. Först ut var Ericsson/Flextronics där det några år innan nedläggningen var över 2 000 personer som jobbade under den stora industribyggnadens tak och då räknades både ordinarie personal som inhyrda och entreprenörer. Sen följde försvarets olika regementen med KA3 och P18 som de stora.

Gotland förlorade på några år enormt många arbetstillfällen, och den utveckling vi sett därefter borde någon forskare gräva ner sig i. För det blev inte som de flesta befarat, att arbetsmarknaden skulle haverera och Gotland bli en avfolkad ö. 

I dag står den gotländska arbetsmarknaden sig stark. Få gotlänningar är arbetslösa och ungdomsarbetslösheten ligger betydligt lägre än i riket. Och så har det varit under rätt många år.

I dag har arbetsgivarna på Gotland andra utmaningar än att ta hand om arbetssökande som vill ha jobb. De söker i stället med ljus och lyckta efter rätt arbetskraft. En utmaning som inte är så lätt att ta sig an då bristen på bostäder sätter käppar i hjulen för de som vill flytta till Gotland och de jobb som finns.

Då behöver man som arbetsgivare hitta andra sätt att hitta personal. Här verkar hotell och restaurangbranschen ligga i framkant. Jag har tidigare berömt hamburgerkedjorna. De har nischat sig som arbetsgivare där många får sina första jobb. De har väl mer eller mindre anställda som till stor del har till uppgift att lära upp de som är nya på jobbet. I många andra branscher blir nyanställda ofta en belastning för övrig personal då organisationerna är så slimmade att tidsutrymmet för upplärning inte finns.

Men det finns fler arbetsgivare som sett fördelen med att ha en organisation med luft i tidsschemat. Luft som kan nyttjas till att lära upp ny personal. 

I en artikel på Helagotland.se kan vi läsa om ett Hotell i Visby som jobbar med ett eget utbildningssystem. Hotellet har sedan fyra år infört ett eget inskolningsprogram, där så unga som 14-åringar anställs. 

Tillväxt Gotland jobbade 2020 - 2023 med att matcha arbetslösa med arbetsgivare.  I projektet ”Alla behövs på Gotland” tog man hand om unga som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Projektet byggde på att matcha ungdomens kompetens mot arbetsgivarens behov. Den stora fördelen som jag ser med det arbetssättet är att man bygger upp ett förhållande mellan ungdomen och arbetsgivaren. Där finns nyckeln till en bra rekrytering.

Arbetsmarknaden på Gotland är i dag stekhet. Arbetslösheten är låg vilket medför att arbetsgivare har svårt att rekrytera rätt kompetens. Gotlands isolerade läge där arbetspendling från grannkommuner är i det närmaste omöjligt underlättar inte heller, och bostadsbristen bygger ännu högre murar. Det gör att gotländska arbetsgivare behöver hitta nya vägar för att lösa sina rekryteringsbehov.

Ofta finns det en lösning nära, då de flesta av oss har betydligt bättre kompetens än den som vi plitar ner i arbetsansökan. Genom att den arbetssökande och arbetsgivaren lär känna varandra ökar möjligheten till en lyckad rekrytering och ett bra jobb. Men för att komma dit måste öns arbetsgivare skapa utrymme för att ta sig an den nyanställda. Dit är det ännu långt för en stor del av öns arbetsgivare.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.