I SVT:s dokumentär ”Smalast vinner” diskuteras influensers roll i bantningshetsen och huruvida deras bilder kan påverka unga tjejer negativt. Det diskuteras hur trenden gått från att vara supersmal – till att ha kurvor – till att igen ska se ut som om man är dagar från att svälta ihjäl. Har man inte råd att äta i dessa höga matpriser så är man alltså trendig.
Man intervjuar unga tjejer som negativt drabbas av de kroppsbilder som influensers stolt visar upp. Och företagen? De är de enda vinnarna.
Det är ett utbrett problem runtom i Sverige – vi ser hur allt fler unga, främst tjejer, drabbas av ätstörningar.
Även på Gotland är det ett stort problem. Dock är man bra på att säkerställa att barn och unga får hjälp snabbt. Barn- och ungdomspsykiatrin på Gotland har kortare kötider jämfört med övriga landet.
Det gör en enorm skillnad för de som faktiskt söker hjälp.
Problemet är dock tyvärr så normaliserat i exempelvis sociala medier att det inte alltid ses som ett problem att man håller på att svälta ihjäl. Influensers som visar upp sina revben och ryggkotor är vanligt förekommande och TikTok har också bidragit till smalhetsen.
Vi ser videor på hur tjejer äter enorma mängder mat men samtidigt vara oerhört smala – och det har i efterhand framkommit att de spottar ut maten och klipper bort det.
Vi ser också den populära trenden ”what I eat in a day” – där tjejer visar upp vad de äter under en dag – ofta oroväckande lite mat. Även där kanske vi inte ser hela sanningen, då man inte filmar precis allting.
Det farligaste med det hela är att det inte finns någon insyn eller transparens. Unga tjejer börjar se det hela som verkligheten. Även om man inte riktigt ser hela sanningen.
Influensers anser själva att de är individer, och ser sig själva agera i sin egen kapacitet– att de måste få existera i sina egna kroppar utan att bli kritiserade. Vilken kan vara delvis sant.
Det har dock ett litet ansvar – i hur de redigerar sina bilder eller väljer att posera. Huruvida de visar hur mycket de äter under en dag eller inte och om de väljer att sprida videor där de pratar om att gå ner i vikt eller inte.
Och vi ska inte heller glömma bort att de ofta driver ett företag – med sina egna kroppar som produkten. Företag som tjänar pengar på att sälja. De agerar som en viss typ av reklambyrå. De tjänar pengar på att vi konsumerar produkterna de marknadsför.
Det är ett perspektiv som vi behöver komma ihåg – smink- och klädföretagen tjänar pengar på att influensers ser ut som de gör. Och influensers tjänar också pengar på det.
Förmodligen behöver alla delar av samhället på något sätt förändras. I vissa länder behöver man skriva ut om reklamen blivit retuscherad eller inte – det borde införas även i Sverige.
Men även influensers behöver granska sig själva. Företagen som jobbar med influensers och marknadsföring genom dem behöver också se den skada de gör – och bry sig. Välja bort de influensers som anklagas för smalhets eller att förespråka anorexia.
Vi pratar om en förlorad generation när det kommer till skeva kroppsbilder och ätstörningar, men det här har varit ett problem genom tiderna. Och det är främst unga tjejer som hela tiden matas med ohälsosamma ideal och uppmaningar om att bli smalare eller se ut på ett visst sätt.
Men det är hela samhället som är skevt. Som tjänar på kvinnors osäkerheter – det är tyvärr en nödvändig del av både patriarkatet och kapitalismens överlevnad. Och det är svårt att veta hur vi ska bryta oss loss från det.
Men just nu är det bara företagen som vinner på att unga tjejer skadas.