Har du någon gång rest till en ny stad med en person som på ett ögonblick förstår sig på tunnelbanekartan? Då har du förmodligen rest med en person som har en hög nivå av flytande intelligens; en förmåga som är avgörande för företags innovationskraft men som riskerar att bli en bristvara i framtiden. Om företagen vill fortsätta att utvecklas under lång tid framöver behöver de själva agera för att öka barnafödandet.
Flytande intelligens är den ena av de två intelligensformerna; den andra kallas för kristalliserad intelligens. Den flytande intelligensen är förmågan att se mönster, tänka kreativt och att resonera sig fram till en lösning, oavsett tidigare erfarenheter. Den kristalliserade intelligensen bygger i stället på upplevda erfarenheter och en ackumulerad kunskapsbank.
Den som levt längre har av naturliga skäl ofta en större kunskapsbank än den som levt kortare. Däremot har yngre personer betydligt större kapacitet av flytande intelligens. Karolinksa Institutet menar att uppmätt flytande intelligens kulminerar runt 30-årsstrecket. Förmågorna att utveckla och att se innovationsmöjligheter är centrala för företagens livskraft och direkt avgörande för om de kan hänga kvar på marknaden eller inte. Dessa förmågor hänger tätt samman med just det kreativa tänkandet som i sin tur är knuten till den flytande intelligensen.
I slutet av förra veckan meddelade SCB att barnafödandet aldrig har varit lägre. Antalet födda barn per kvinna är under 1, 5 och därmed det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige. Trenden har varit fallande det senaste decenniet och långt under den önskade reproduktionsnivån på 2.1 barn per kvinna.
Lågt barnafödande är ett utbrett och ett uppmärksammat problem också i andra västländer som USA och Storbritannien. Trots vår generösa föräldraförsäkring och omfattande barnomsorg konvergerar nu vår demografi mot länder med andra typer av välfärdsmodeller. Företagen kan med andra ord inte förlita sig på att den stora staten griper in och främjar barnafödande i tid. De måste själva agera för en framtida innovationskapacitet.
Konsultföretaget Mercer visar att andelen stora företag som erbjuder fertilitetsbehandling som en anställningsförmån i USA, kraftigt ökat de senaste åren. Det kan hävdas att detta är en följd av företagens arbetsvillkor, vilka nästan omöjliggör familjebildande under de mest fertila åren. Det är dock inte bara IVF-behandlingar som erbjuds. Företag som Tesla erbjuder sina anställda juridisk hjälp vid familjebildande via värdmödraskap och adoption. I Sverige bekostas ett IVF-barn per par av det offentliga, vill man ha ett syskon får man stå för det själv. Hos privata kliniker kostar ett IVF-försök runt 40 000 kronor. Det är en kostnad som många företag har ett egenintresse av att bekosta för sina anställda.
Att bilda familj eller göra karriär har historiskt sett stått emot varandra. Inte minst kvinnor har tvingats välja det ena eller det andra. De företag som lever kvar i den modellen kommer inte bara att uppleva en kompetensbrist, utan även en innovationsbrist. Konkurrenskraften för dagens företag är beroende av att det imorgon finns ett inflöde av yngre personer med kreativt tänkande. Det ligger i företagens eget intresse att den nedåtgående trenden bryts.