Regeringen ger en utredning i uppdrag att ta fram förslag för att minska överskuldsättningen. Utredningens arbete ska fokusera på den grupp personer som varit skuldsatta en längre tid. Det är välkommet, samtidigt som förslagen inte får tippa över till överdrivet förmynderi. Utgångspunkten måste vara att vuxna människors ekonomi och ingångna avtal är deras personliga ansvar.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) lyfte under pressträffen om utredningen det faktum att det i dag finns över 90 000 personer som varit föremål för Kronofogdens skuldindrivning i över 20 års tid. Kronofogdemyndigheten har uppskattat antalet överskuldsatta i Sverige till cirka 455 000 personer. En hisnande siffra, bakom vilken det döljer sig många människor i svår nöd.
Bland frågorna som utredaren ska titta på finns avräkningsordningen för personer i skuldfällor, så att pengarna de betalar in dras från den ursprungliga skulden och inte räntor, så att själva skulden faktiskt minskar. Utredningen ska också titta på absolut preskription, som innebär en yttre tidsgräns för konsumentens skyldighet att betala en skuld.
Som Wykman påpekade är syftet inte att oansvariga människor ska slippa att betala tillbaka, utan att skärpa incitamenten för kreditgivare att inte låna ut pengar till personer utan återbetalningsförmåga. Sedan tidigare har regeringen bland annat halverat taket för hur mycket ränta företag får ta ut, just för att det växt fram en nisch där affärsidén är att utnyttja personer med låg återbetalningsförmåga och tjäna pengar på höga räntor.
Sammantaget är det många och omfattande förändringar som genomförs för att bringa ordning och öka skyddet för konsumenter på en marknad som, för att låna finansmarknadsministerns ord, “inte är i svenska folkets tjänst”. Det är välkomna åtstramningar som uppenbarligen behövs, och det är uppfriskande att se en moderat minister som inte räds för att gå emot näringslivets lobbyister. Däremot är det viktigt att i varje förslag se till så att balansen mellan vad som är rimliga åtstramningar och överdrivet reglerande inte tippar över till det senare.
Utredningen har också fått i uppdrag att bedöma behovet av ett förbud mot utbetalning av lån under vissa tider på dygnet. Något civilminister Erik Slottner (KD) kallar “särskilt välkommet”. På natten, exempelvis, finns det personer med spelmissbruk som tar impulsiva lån.
Tyvärr är det inte statens uppgift att reglera människors impulsivitet. Självklart ska personer i missbruk kunna söka och få hjälp, oavsett om det handlar om spel eller shoppingberoende. Men att förbjuda alla vuxna människor från att ingå frivilliga avtal under vissa tider på dygnet är att dra det hela ett steg för långt. Det går helt enkelt inte att lagstifta bort alla dumdristiga handlingar.