Mota den svÀllande mittokratin

 Mitten. En allt större grupp mÀnniskor arbetar med att ta fram dokument ingen lÀser och fatta beslut om sÄdant de inte kan.

Mitten. En allt större grupp mÀnniskor arbetar med att ta fram dokument ingen lÀser och fatta beslut om sÄdant de inte kan.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Arbetsplatser2024-07-28 11:05
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT

Det finns en sĂ€rskild plats i helvetet för mellanchefer. Eller Ă€nnu hellre för vd:ar, direktörer och andra sorters högre chefer som tillĂ„ter eller till och med driver pĂ„ att mittokratin svĂ€ller över alla rimlighetens grĂ€nser. 

I en debattartikel i Dagens Nyheter (9/7) skriver Johan Alvehus, professor i tjĂ€nstevetenskap vid Lunds universitet och Gustaf Kastberg Weichselberger, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, om denna nya kader som i allt högre grad styr och stĂ€ller i framförallt offentlig sektor. 

Mittokratin prĂ€glas av ett vĂ€xande antal mellanchefsnivĂ„er samt stöd- och stabsfunktioner. Dessa, vilka ofta saknar erfarenhet och kompetens frĂ„n kĂ€rnverksamheten, dominerar organisationens agenda och samlar i en allt större omfattning makt och resurser i just mitten, vilket gör att den högsta ledningen ofta tappar insikt om vad som pĂ„gĂ„r och att som de som arbetar i kĂ€rnverksamheten tappar inflytande och möjligheter att pĂ„verka utveckling och styrning. 

Konsekvensen blir organisationer som “excellerar i att leverera pĂ„ administ­rativa vĂ€rden, men underpresterar i kĂ€rnverksamheten”. Samtidigt som oĂ€ndliga resurser lĂ€ggs pĂ„ att ta fram strategier, skriva pm om kvalitetssĂ€kring, verksamhetsutveckla över huvudet pĂ„ verksamheten, fundera över hĂ„llbarhet och en massa andra pĂ„ ytan goda och fina saker, flyttas fokus allt lĂ€ngre bort frĂ„n sjĂ€lva kĂ€rnverksamheten. I vĂ€rsta (vĂ€ldigt mĂ„nga faktiskt) fall leder detta till skadliga förĂ€ndringsinitiativ baserade pĂ„ bristande kunskap och insikt i vilka förutsĂ€ttningar organisationen behöver för att fungera. 

De individer i sjĂ€lva kĂ€rnverksamheten som ifrĂ„gasĂ€tter pappersvĂ€ndarna och föresprĂ„kar att verksamhetsutveckling sker pĂ„ initiativ av personal som befinner sig “mitt i verkligheten” och som förstĂ„r vilket problem som behöver lösas och varför, uppfattas ofta som problematiska och blir sĂ€llan lyssnade pĂ„, varför mittokratin kan fortsĂ€tta att svĂ€lla obehindrat. 

Varje organisation behöver visserligen kunniga administörer. Men inte hur mĂ„nga som helst. Och inte den sorten som tillĂ„ts lĂ€gga sig i och göra om sĂ„dant de inte förstĂ„r sig pĂ„ och tvingar andra att delta i rollspel, vĂ€rdegrundsaktiviteter och Ă„ngestfyllda sessioner med post-it-lappar och blĂ€dderblock. 

Offentlig sektor (och Ă€ven en hel del privat) mĂ„ste backa bandet och Ă„terigen sĂ€tta fokus pĂ„ kĂ€rnverksamheten. I alla fall om man inte vill (fortsĂ€tta) förlora erfarna lĂ€kare, sjuksköterskor, socialsekreterare och annan personal. Det Ă€r dags för politiker, vd:ar och direktörer att börja rensa ut mittokratin. 

GOTLÄNNINGEN

Det hÀr Àr en text frÄn GotlÀnningens ledarsida, Äsikterna Àr skribentens.