Socialstyrelsens färska siffror över medicineringen mot ADHD (koncentrationssvårigheter och rastlöshet) visar fortsatt snabb ökning bland barn och vuxna, inte minst på Gotland.

Orsaken till ADHD sammanfattas av landstinget i Uppsala: “Forskare är överens om att ADHD beror på skador i hjärnan som man föds med. Man kan ärva det från sin släkt. Men det kan hända att man får skadorna när man ligger i mammans mage eller när man föds".


Många med hjärndefekt?
Bakom medicineringen står läkaren Henrik Pelling som hävdar att ADHD är en sjukdom som orsakas av brister i hjärnans dopaminsystem.

Detta är ren gissning. Eventuella förändringar i hjärnan kan lika gärna vara följd av stressbeteende, som orsak till det.

Varför skulle så många på Gotland ha en hjärndefekt? Över sju procent av pojkarna mellan fem och 19 år (cirka 350) medicineras med preparat som har samma effekt som kokain. Kommer detta att sluta med att alla behöver psykostimulantia för att kunna konkurrera i prestationssamhället?

Med få undantag (kanske en halv procent) har medicineringen inte mer effekt på ADHD-beteende än sockerpiller. Problemet är att det finns risk för allvarliga biverkningar som aggressivitet, depression, kontaktlöshet och missbruk. Biverkningar kan feltolkas som tecken på bakomliggande sjukdomar och medicineras med tyngre preparat.


Narkotikaklassade medel
Läkemedelsverket kräver att psykologiska/pedagogiska åtgärder prövas innan psykofarmaka övervägs. Då borde resurserna för sådan metodik ha mångdubblats i takt med medicineringen.

Eftersom så inte är fallet blir förtvivlade föräldrar närmast påtvingade narkotikaklassade medel. Utan konstruktiva åtgärder, riskerar en diagnos att fungera som självuppfyllande profetia och användas som förklaring till destruktivt beteende i hem, skola och samhälle.

Forskning från Göteborgs universitet visar hur specialpedagogiken har invaderats av neuropsykiatrin (Ekström: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29641 ). Vi har alltså

en neuropsykiatri som saknar pedagogisk/psykologisk utbildning men kräver tolkningsföreträde i skolan

en skola som är outbildad om och står undrande inför alla så kallade neuropsykiatriska funktionshinder.

en ny skollag som, oavsett diagnos, ger alla elever rätt till det stöd de behöver.


Goda lärare i mindre klasser
Och en skola med alltför stora klasser och alltför få lärare, specialpedagoger, kuratorer och psykologer. Man avskaffar de mindre enheterna för särskilt behövande barn som istället ska "återintegreras" i normalklasser - med känt kaotiskt resultat.

Forskning vid Karolinska Institutet visar att om barn får tillgång till goda lärare i mindre klasser samt en undervisning anpassad efter sina behov - då finner man ingen som uppvisar ADHD-beteende.

Men det kan man drömma om, skatteflyktsparadisen kräver sin tribut.