Det pågår en öppen dispyt inom Riksbankens ledning. I en intervju i Dagens Nyheter sågar direktionsledamoten Lars E O Svensson sina kollegors kompetens. Frågan är hur bråket påverkar Riksbankens arbete och dess förtroende.

I Sveriges Riksbank sitter sex män och kvinnor. Men de är inte alltid överrens. Vice riksbankscheferna Lars E O Svensson och Karolina Ekholm vill sänka räntan och menar att det gör det lättare för företagen att låna, investera och anställa fler. De anser även att dagens ränteläge skapar en högre arbetslöshet.

Riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankscheferna Kerstin af Jochnick, Barbro Wickman-Parak och Per Jansson vill behålla räntenivån, de anser detta för att undvika en bostadsbubbla. De anser också att arbetslösheten beror på strukturella problem i samhället.

I grunden ansvarar Riksbanken för landets penningpolitik och spelar en central roll i att kontrollera penningmängden och räntesättningen och hålla kronan konkurrenskraftig mot andra valutor.

I Sverige är Riksbanken en självständig verksamhet. Regering, riksdag och andra myndigheter får inte lägga sig i Riksbankens beslut när det gäller penningpolitik. Detta är ett bra system som har tjänat Sverige väl. Även om vi nu får ta del av åtskilda åsikter inom riksbanksledningen och även om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad skulle se bättre ut med en annan penningpolitik än dagens, så är det ett system att slå vakt om. Riksbankens självständighet är det som skapar långsiktighet och stabilitet i svensk penningpolitik.

Allt annat skulle vara ett mardrömsscenario som skulle kunna öppna upp Riksbankens överläggningar för politisk inblandning från riksdag och regering. Att politiskt styra Riksbanken skulle måhända vara ett kraftfullt politiskt verktyg, men farligt för ekonomins hälsa.

Det är självklart viktigt att de som sitter i direktionen har goda kunskaper om makroekonomi och penningpolitik. Men när en medlem i direktionen går ut i media och kritiserar sina kollegors kompetens och arbete skapar det onödig osäkerhet i svåra tider. Debatt inåt är säkert välkommet, en sådan diskussion är nödvändig. Men utåt bör man vara väldigt försiktig med orden.

Svensk ekonomi är väldigt exportberoende. En krona som blir allt starkare gentemot euron är ett problem på längre sikt för exporten. Det är riksdag, regering och arbetsmarknadens parter som har uppgiften att anpassa svensk ekonomi och arbetsmarknad till att klara jobben och offentliga finanser i en situation där Sveriges konkurrenskraft riskerar bli sämre. Det är de som ska fokusera på långsiktiga tillväxtinvesteringar, inte Riksbanken. Deras mål är att upprätthålla ett fast penningvärde.

Håller inte Lars E O Svensson med borde han söka sig till politiken istället.

Jacob Broman