Hur gick det till när du och jag blev så skuldsatta att vi måste skära ner på skola och omsorg?

Kan någon förklara varför man inte ställer en stats skulder mot dess tillgångar? Vi äger ju fortfarande mycket tillsammans, offentliga byggnader, skolor, sjukhus, infrastrukturer (som ännu inte reats ut).

Före bankkraschen 2007 uppstod en stor del av skulden genom att skattesänkningar, särskilt för välbeställda, medförde att staten lånade pengar för att finansiera gapet mellan sänkta intäkter och sociala utgifter.


Skulderna förstatligades
Sänkta skatter och avgifter för företag och privatpersoner skulle stimulera investeringar och ge mer pengar till statskassan. Men inte någonstans i världen har detta fungerat. Ökade vinster går till snabba klipp och välfärden angrips som alltför kostsam. Samhällets rikedomar omfördelas snabbt.

I samband med finanskrisen 2007-2008 växte statsskulderna dramatiskt, inte minst i Grekland och Spanien som dessförinnan inte låg särskilt illa till. Panikslagna regeringar tvingade stater att ta lån för att lösa ut de privata bankernas enorma, självförvållade skulder. Skulderna - inte bankerna - socialiseras. En skuldsanering som vanliga lönearbetare sedan förväntas betala genom hårda åtstramningar.

Om jag som privatperson måste ta nya lån till allt högre räntor för att betala tidigare lån, ja, då får jag problem. Om jag samtidigt blir arbetslös, då får jag det som Grekland. En stagnerande ekonomi ger allt lägre skatteinkomster för staten som måste låna mer för att kunna finansiera sina utgifter.


Grekland till sammanbrott
Europeiska politiker står nu inför valet att skriva ner Greklands skulder och förorsaka kris i europeiska storbanker med risk att dra med Italien, Spanien Portugal - eller att till varje pris tvinga Grekland att betala och därmed driva landet till sammanbrott. De offentliganställdas generalstrejk i tisdags sade nej till planerade avsked av 150 000 offentligt anställda inom tre år, sänkning av minimilönen till 750 euro i månaden och ytterligare försämrade pensioner.

Propagandan om den offentliga sektorn som tärande är uppenbart felaktig. Staten finansieras visserligen genom skatter, försäljning av offentligt producerade varor, tjänster samt statsobligationer.


Stor offentlig sektor säkrare
Vad som glöms är att statens inkomster i stor utsträckning går ut igen på marknaden. Lönerna till offentligt anställda leder till köp av varor, tjänster och till investeringar i bland annat boende.

Den pågående krisen slår minst i de länder där den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten är störst. Är det då motiverat att gå med i en europakt som handlar om övervakning och nedskärningar?

En finanspakt där makten över den ekonomiska politiken överförs från folkvalda politiker till EU:s icke folkvalda tjänstemän och teknokrater. Måste man inte välja sida?