Ända sedan Carl Bildts regering i början på 1990-talet har Sverige präglats av nedskärningar i offentlig sektor. Syftet har varit att komma ner i "rätt" inflationsnivå för att därmed kvala in till EU-samarbetet.

Idag ser vi hur lyckat det var. Nästan hela Europa brottas med både usel ekonomi och hög arbetslöshet. Inte ens vi som står utanför euron har klarat oss bra.


Misslyckad moderat jobbpolitik
Alliansens jobbpolitik har i mycket havererat på egen hand, men har så klart påverkats av ett att nästan samtliga EU-länder drar i bromsen samtidigt. Men om alla bromsar, vem ska då köpa det som exporteras? Även jag som inte är ekonom kan se att något måste vara fel.

Det finns något som kallas Nairu (Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment). Ett sätt att bekämpa inflation genom att reglera arbetslösheten till "rätt" nivå.

Begreppet infördes med den omstridde ekonomen Milton Friedman. Då på 1970-talet ansågs två procent vara en acceptabel nivå på arbetslöshet i Sverige, för det måste alltid finnas ett antal människor som flyttar mellan olika arbeten.

Idag ligger Nairu betydligt högre. Det lär röra sig om cirka 6,5 procents arbetslöshet idag som det optimala. Om då en regering vill sänka nivån under den nivån så är det i princip omöjligt.

Riksbanken har fått i uppdrag att bekämpa inflationen till varje pris och höjer eller sänker räntan allt efter dagsbehovet. I det här fallet med syftet att trycka upp arbetslöshetsnivån till 6,5 procent igen.

Medan Europas regeringar bekämpar en inflation med hjälp av höga arbetslöshetssiffror förfasar sig de som har arbete och lever relativt gott över slummen som breder ut sig.


Fattigdom och bonusar
De ökande våldsbrotten i förorter med hög arbetslöshet. I England har vi sett butiksplundringar, ett England som ännu lider av sviterna efter Thatchers krossande av fackföreningarna.

Men om vi får en underklass som står utanför arbetsmarknaden, medan vi kan se hur de redan rika frossar i nya miljonavtal och bonusprogram, är det då konstigt att de som står lägst reagerar destruktivt? Och de som faktiskt har jobb försöker få det lika bra som de med hög lön genom dyra lån? Men det finns de som tycker det hela är fel. Ekonomen Per Gunnar Berglund går i sin bok "Konsten att bekämpa arbetslösheten" mot fenomenet Nairu.

Det är genom att satsa på offentlig sektor vi får genererande effekter som är positiv för både ekonomi och arbete, menar han. Inte genom att strypa den. Genom att anställa folk eller låta det offentliga göra beställningar hos privata företag får man en så kallad spridningseffekt.


Arbetslöshet är för dyrt
Nationalekonomen Robert Eisner har testat Nairu-teorin mot den amerikanska statens egen datamodell för Nairu. Det visade sig att inflationen inte alls steg panikartat som alla tycktes vara ense om.

Den amerikanske nationalekonomen William Vickrey, som fick Nobelpriset i ekonomi 1996, var djupt kritisk mot ett system som satte miljoner människor i ett utanförskap, just för att regeringar förväntas hålla sina inflationsmål.

6,5 procent arbetslösa i Sverige, kan det vara det absolut bästa för Sverige? Är det inte dags att ta fram parollen om full sysselsättning igen? Eller helt enkelt erkänna att medlemskapet i EU kräver hög arbetslöshet.