Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) vill bredda kulturbegreppet och samtidigt värna om det svenska kulturarvet. Hennes värv följer den nymoderata idén om att vara en kontinuitet från tidigare regeringar och statsbärande parti.

En del påstår att kultur är ett vänsterpolitiskt område, varför har det blivit så tror du?

- Det är en intressant fråga som förmodligen inte har något bra svar. Det är ju tydligt att de allmänborgerliga väljarna värnar om kulturen, men det har kommit skymundan. I stället ser många på kultur som ett slags vänsterprojekt. Jag antar att man under 60-talet försökte styra människor medvetet till en förförståelse kring kulturen. Själv gick jag journalisthögskolan vid den här tiden och var nog den enda moderaten där. Det blev tydligt vilken ingång utbildningen förutsatte att man hade.

Hur ska alliansregeringen arbeta för att motbevisa detta?

- Bland annat genom att visa på att kulturen är större än kulturpolitiken. Entreprenörskap är en viktig del för kulturaktörer. Många har eget företag och de behöver få veta hur man lämpligast bedriver sin verksamhet.

Borde fler företag än SR/UR/SVT få göra statsfinansierad Public Service?

- Nej, det tycker jag inte. Kommersiella program kan fortfarande vara folkbildande, absolut. Men det ska inte kosta skattepengar.

Hur skulle du säga att din och Moderaternas kulturpolitik utmärker sig gentemot andra partiers?

- Vi har gjort en gedigen genomgång av vår kulturpolitik och den har fått en tydligare roll i samhället. Politiker ska inte gå in så mycket och peta i innehållet, utan i stället främja genom satsningar och förutsättningar för diskussion.

I årets budget satsar ni på det så kallade Kulturarvslyftet. En satsning som görs tillsammans med arbetsmarknadsdepartementen för att skapa jobb åt långtidssjukskrivna med att vårda och digitalisera kulturarvet. Hur ser gensvaret ut hittills?

- Det ser bra ut. Kulturarvslyftet går redan nu att söka, även om det blir gällande först vid årsskiftet. Det ska vara roligt med kulturen och satsningen skapar utrymme för det.

Hur märks det på kulturområdet att Sverige har en borgerlig regering?

- Genom att diskussionen om kultur förs i hela landet. Ett av de viktigare uppdragen är nämligen ökad tillgänglighet. Exempelvis ska hela landet berikas av programtextning. Det är en rättvisefråga och jag tycker att man genom digitaliseringen kan bredda det till teatrar och svensk film.

Vilket beslut under dina hittills fem år som kulturminister har varit banbrytande?

- Samverkansmodellen. Att regionalisera och demokratisera för att visa att staten inte har abdikerat. Vi måste göra unga hoppfulla och vår kulturpolitik har tagits väl emot. Många fler diskuterar nu kulturen både inom skola, turism och näringsliv. Behovet av kultur på den ort man bor är viktigt för oss att fortsätta värna om.

I april i år beslutade regeringen att ge Tomas Tranströmer utmärkelsen Professors namn, med motiveringen "för en enastående författargärning som berikat både det svenska språket och världslitteraturen". Tranströmer kom ju även att få årets Nobelpris i litteratur. Vad skulle du säga att det kommer att innebära för Sverige och svensk kultur?

- Tomas Tranströmer har en stark ställning i världen och är översatt till ett sextiotal språk. Han passar väl in på skolsatsningar, eftersom hans dikter går att analysera och diskutera. Det är bra att vi från Sveriges sida kan visa upp en etablerad poet, att även lyriken har en stark ställning i vårt land.