Tidigare har vi sett politiska anhängare träta om vem bland motståndarna som är mest kompis med Sverigedemokraterna.

Det är oundvikligt att SD:s åsikter i olika frågor sammanfaller med ett annat partis, det betyder inte att partierna samarbetar. Det fattar alla, ändå tar det tre sekunder innan det kommer uttalanden om att det ena eller andra partiet går SD:s ärenden.

Det finns mer eller mindre extrema (och korkade) åsikter inom alla politiska grupperingar. Men för den skull ser jag ingen koppling mellan till exempel skribenter på Gotlands Folkblad och den våldssökande extremvänstern.

En liknande form av guilt by association, som den i det förra stycket, presenterades på Gotlands Folkblad i går när Anna Ardin ville koppla samman borgerliga debattörer med den galna Tea Party-rörelsen i USA.

Det är av största vikt att ha fokus på utbredningen och (den icke önskvärda) acceptansen av de högerextrema krafterna i det svenska folkhemmet, likväl som de vänsterextrema. Skattesänkarrallyn och en ökad marginalisering av redan svaga grupper måste kopplas samman.

Men jag tycker samtidigt att alla måste vara försiktiga med att plocka poäng genom att klumpa ihop åsikter man inte delar med galningar, oavsett om de finns längst till höger eller vänster.

Tvärtom borde det bildas gemensam front mot all sorts galenskap. Allt annat förstärker den svartvita bild av världen som ger näring åt polarisering och att det är "vi" mot "dom".

Det som händer i London stämmer till eftertanke om vad det är som odlar den ohejdade aggression som får män att deklarera krig mot allt och alla. Det som händer där kan knappast hänskjutas till högerextremism.

Ensamma, isolerade och sexuellt frustrerade män sägs vara ett av de största orosmomenten västvärlden har att hantera. Vi har sett alldeles för många exempel på ensamma män som sitter hemma på sina rum och planerar illdåd som de sedan utför som hämnd eller upprättelse för det egna tillkortakommandet.

"Om det är något vi ska oroa oss för är det de män mitt ibland oss som varken klarar av att anpassa sig till en globaliserad värld eller till moderna kvinnor" skriver Ronja Boije, litteraturvetare och projektforskare, på Hufvudstadsbladets nätupplaga (hbl.fi).

Debatten om att det skulle vara bristen på sex som förvandlar isolerade män till "skolskjutare och terrorister" är lika galen som Tea party-rörelsen. Om tjejer bara släppte till när alla asociala stackars pojkar vill ligga, så skulle vi inte ha något problem?

Denna retorik blir mycket intressant om man byter ut "män" mot "människor". För det finns bevisligen lika många kvinnor som lever ofrivilligt utan sex, utan att de för den skull går ut och skjuter vilt omkring sig eller går bärsärk på gator, torg eller idrottsarenor.