Vad är det för fel på svenskarna som - trots att de inte haft något krig på hundratals år (eller är det därför?) och trots att de borde ha alla förutsättningar vara ett blomstrande, välutbildat och frispråkigt folk - inte är det?
I stället är det ett folk som sätter upp hinder och försvårar blomstring, bland annat på enmans- och småföretagarområdet.
Ett folk vars utbildningsnivå försämrats kraftigt: svenska elevers resultat är mycket sämre jämfört med elevers i liknande länder. Och när det gäller frispråkighet så har svenska folket låtit sig kuvas så, att åsikts- och yttrandefriheten, trots att den står inskriven i grundlagen, blivit en chimär.

På Hjalmar Strömerskolan i Strömsund - och troligen också i andra skolor - har muslimska män tillåtits störa undervisningen och kräva separata klasser för män och kvinnor, kvinnor har inte fått yttra sig när män är närvarande et cetera.

Skolans ledning har inte satt stopp och slagit näven i bordet och sagt: "Det här är Sverige, här gäller svenska värderingar. Här har kvinnor lika stor rätt som männen att delta, tala, synas och höras".
Nej, rektor har istället svikit kvinnorna och det svenska systemet och - kanske av rädsla för att kallas det en svensk är mest rädd för att kallas: "främlingsfientlig" - låtit detta pågå och vältrat över frågan på en starkt partisk Diskrimineringsombudsman.

Riksdagsledamoten Veronica Palm (S), vill kräva in jämställdhetsdeklarationer från alla företag vid hot om vitesföreläggande för dem som inte lyder och gör som hon och S vill. Folket ska hunsas och trakasseras av okunniga tills de blir som i George Orwells Djurfarmen.

Det går inte att undgå att se likheterna mellan maktberusade politiker och galten Napoleon och de andra svinen på farmen vilkas motto kom att bli: "Alla djur är jämlika, men en del djur är mer jämlika än andra".
Från Alliansen kommer ett annat galet förslag om att invandrartäta förorter ska bli speciella ekonomiska frizoner. Och att skolor i dessa förorter, som lyckas "bra", ska få en speciell skolbonus. Sådan särbehandling går tvärtemot vad som annars alltid framhålls: att det ska vara lika för alla. Nu vill man från Alliansens sida (liksom i Djurfarmen) att "det ska vara lika för alla, men för en del ska det vara lite mer lika än för andra".

En oväntad och frisk fläkt som belyser det unikt tysta och ängsliga samhällsklimatet i Sverige, där människor är så rädda för att tala klarspråk och framföra egna åsikter, är Naser Khader i Danmark, medgrundare av partiet Liberal Alliance, som på sin blogg i Berlingske Tidende den 31 augusti skriver: "Jag har hållit föredrag för socialarbetare i Malmögettot Rosengård. Det jäser under ytan! Många av dem, som har kontakt med integrationsfrågor är djupt frustrerade men vågar inte tala högt om integrationsproblemen, källarmoskéerna et cetera. Den överordnade linjen, som dominerar svensk invandringspolitik, är att man försöker tiga ihjäl problemen, något vi gjorde i Danmark för 10-15 år sedan."
På område efter område pådyvlas svenskarna galna påhitt och regler för vad som får sägas och tyckas av maktberusade och inte alltid så begåvade politiker och journalister. Människor som ännu för 10-15 år sedan kunde tänka, tycka och tala fritt i Sverige tystnar och tystas. Ett kuvat folk som tvingas censurera sig självt i rädsla för att annars mista jobben, är ett mycket svagt folk. Det blir lätt ett byte bland annat för sådana män som de som får härja och förtrycka kvinnor i en svensk, skattefinansierad utbildning.

Det känns underligt att behöva uppmana till detta i Sverige, men det måste göras:
"Reclaim åsikts- och yttrandefriheten i ert eget land. Demokrati och åsiktsfrihet är inget som existerar av sig självt, de måste återerövras varje dag. Gör det nu, innan det är för sent."