Allbright. Hört det förut? Någon kopplar kanske till Madeleine Albright, färgstark utrikesminister under Clinton-eran. Viss koppling finns. Men detta Allbright stavas med två l och är ett nybildat nätverk för att påskynda kvinnligt ledarskap i Sverige.
I en debattartikel i DN nyligen görs dock tummen ner för kvotering till styrelseposter i börsbolag. En fråga som till del blivit en symbolfråga för jämställdhet, att kvinnor kan, att styrelser mår bra av kvinnlig kompetens. I stället slår detta nätverk ett slag för behovet av kvinnliga chefer.

Märklig kullerbytta
Aktuella fakta redovisas, värda att fundera över. Börsbolagens ledningsgrupper består i medeltal av blott 14 procent kvinnor och hela 42 procent saknar kvinnor. Kvinnor i börsbolagens styrelser är 22 procent i snitt och endast 15 procent saknar numera kvinnor. Överraskande siffror måhända, men kanske ett resultat av en mångårig debatt. Av detta gör dock nätverket en märklig kullerbytta med slutsatsen att kvinnor nu relativt sett är överrepresenterade i styrelserna. Men antalet kvinnor är fortfarande mycket lågt, låt vara att andelen ökat från dryga fem procent 2001 till dagens 22 procent.
Allbright menar att nu krävs krafttag för att öka andelen kvinnor i ledningsgrupper och i chefposition. Därför att företagen utsätter sig för en stor affärsrisk när de exkluderar kvinnor från den operativa driften.

Företag måste agera
Kvinnor utgör ju halva befolkningens intellektuella och kompetensmässiga kapacitet och står för halva köpkraften. Se där ett konstaterande som Feministiskt Initiativ torde applådera. Lägg därtill att kvinnor numera utbildar sig i större utsträckning och har bättre studieresultat än män.
Men fortfarande blir kvinnor bortvalda på grund av kön, det vet vi. Ett faktum som kräver fortsatt kamp från de politiska partierna, som Fi torde elda under. Men främst är det företagen som måste fås att begripa och agera.
Fler kvinnor i chefsposition bör kunna leda till att rekryteringsbasen till styrelser breddas. Dock torde kravet på kvotering till styrelser i börsbolagen kvarstå. Bland annat för att det är styrelsen som beslutar om företagets inriktning och de medel som krävs för en positiv utveckling. Här kan kvinnor med större kraft hävda behovet av kvinnor i ledningsgrupp och chefposition. Något som börsbolagsgubbarna inte upptäcker med sina skygglappar.

Generationsfråga
Men om fler kvinnor är bra för affärerna då får nog gubbarna ändå ta ett bett i det sura äpplet.
Sannolikt är det också en generationsfråga. När 30- och 40-talisterna lämnar sina styrelseuppdrag går proppen ur och den jämnare könsfördelningen i såväl styrelser och chefposition underlättas.
Allbright, "allt ljusnar". Man får hoppas att detta inte är ännu en gruppering med stark initiativkraft på en debattsida, men med svag uthållighetskraft i praktiken.