Bakom just den här dagens lucka gömmer sig 1600-talet. Inspelningarna av årets julkalender "Tusen år till julafton" har kommit till Skansen, där Lotta Lundgren, Erik Haag och fyra barn har flyttat in för att leva bondeliv för en dag. Men snart skingras familjefriden. Häxprocesserna har kommit till byn.

Ni kan väl hoppa bock? instruerar regissören Karin af Klintberg.

Snart kommer grannkvinnan, spelad av Shima Niavarani, in på gården för att låna en kvast. Fast beter hon sig inte lite som en häxa?

Vit fläck

I 24 julkalenderavsnitt får tv-tittarna följa med på en kronologisk tidsresa genom en tusenårig svensk historia, med nedslag i både medeltid och 60-tal, matvanor och mode - alltid ur barnens perspektiv.

Efter två säsonger av programmet "Historieätarna" är Erik Haag och Lotta Lundgren vana vid att testa olika tiders liv. I julkalendern tar de ett steg tillbaka för att i stället låta ett gäng barn i olika åldrar experimentera och prata om sina upplevelser. De vet oftast inte vad som ska hända på förhand så mycket blir improvisation.

Vi är mer som rekvisita, för att ge barnen utrymme att doppa tårna i historien och sedan rapportera om äventyret, säger Lotta Lundgren.

Just barnens historia är lite av en vit fläck i historieböckerna, menar Karin af Klintberg.

Ofta har man ju visat mannen i historien, men nu tittar vi också på barnen, familjen, mamman. Det är roligt att få ett annat perspektiv.

Det tycker de medverkande barnen också.

Det är coolare att uppleva det än att läsa om det i böcker, säger 8-åriga Sabina Walldin.

Hur var det egentligen att vara barn förr i tiden?

Väldigt svårt, med jobbiga kläder, kalla hus och sjukdomar. Fast man var kanske lite mer fri, säger 13-årige Morris Berglund-Andreassen.

Men tidsresan är framför allt en rolig upplevelse - trots sur abborre och salt ananas. Barnen enas om att Erik Haag och Lotta Lundgren är roliga och bra på att lära ut, även om "Erik är lite galen", som Sabina Walldin säger. Och allt var inte elände förr i tiden. Enligt Lotta Lundgren ses samtiden ofta som den allra bästa tiden, men alla epoker hade sina fördelar. Barnen stormtrivdes till exempel i det trångbodda 20-talet.

De senaste åren har julkalendrarna varit uppbyggda som spännande tv-serier. "Tusen år till julafton" satsar mer på att lära ut, men stryker ingen spänning för det.

Det är inte ett äventyr med tomtar och snö, utan 24 olika äventyr som skulle ha kunnat ske på riktigt, säger Karin af Klintberg.

Erik Haag tror att serien kan få barnens historia att hamna rätt:

Det kan vara svårt med historia. Man kan läsa om det utan att riktigt förstå. Men så kan en sak göra att allt faller på plats på ett tydligt och roligt sätt.