Artikeln kommer från Gotland.net >>

Det är något med fyrplatser som väcker fantasin. Föreställningen om det magiskt svepande ljuset i den mörka natten, kargheten, utsattheten och ensamheten och samtidigt det trösterika och trygga. Där står den stadigt i gränslandet mellan hav och land, ljus och mörker, avsked och ankomst. Troligen är det därför så många författare och poeter har fyren som tema och symbol; Virginia Woolfs "Mot fyren", Tove Janssons "Pappan och havet" och Jeanette Wintersons "Fyrväktaren" är bara några exempel. Och när Anna Janssons deckare "Inte ens det förflutna" skulle filmatiseras valde man fyrplatsen på Stora Karlsö som spelplats.

– Idag var det ett barn som rusade mot fyren och ropade: ”Där bor ju Mumin!”, berättar fyrvärden Malin Jakobsson med ett leende.

Artikelbild

Hon växte upp i Hamra några kilometer härifrån och studerar kulturhistoria vid Göteborgs universitet. Nu finns hon på plats vid Hoburgens fyrplats under öppettiderna för att svara på frågor. Sjöfartsverket äger och driver fyrtornet. Fyren håller öppet dagligen under sommaren fram till Internationella Fyrdagen, en helg då även fyrarna på Fårö, Bungeör, Stenkyrkehuk, Östergarnsholm, Grynge, När, Stora Karlsö och Gotska Sandön bjuder in besökare att möta historiens vingslag i vindlande trappor upp till mäktig utsikt över hav och land. I Bredsand fyr på Gotska Sandöns norra udde pågår en utställning om livet och arbetet på fyrplatsen på Östersjöns mest isolerade ö innan fyren automatiserades.

Svenska Fyrsällskapet arbetar för att bevara Sveriges fyrar och främja intresset för och kunskapen om fyrar och andra sjömärken. Det var 2002 som den internationella fyrdagen grundades av Svenska Fyrsällskapet tillsammans med det engelska nationella fyrsällskapet. Med hjälp av lokala fyrföreningar, såsom Fyrtillsyn Gotland, samt Sjöfartsverket öppnar cirka 70 fyrar i landet.

Hoburg fyr byggdes i kalksten 1846 efter ritningar av löjtnanten Johan Thomas Byström, men det fanns en efterfrågan många år tidigare.

– Redan botanikern och naturforskaren Carl von Linné hade under sitt Gotlandsbesök 1741 föreslagit en fyrplats på den höga Hoburgen på öns sydspets, men det skulle dröja ytterligare drygt hundra år innan fyren blev verklighet. Många fartyg har genom tiderna gått på grund i reven längs kusten, berättar Malin Jakobsson och fortsätter:

– Med havet i tre väderstreck har fyren här en väldig räckvidd.

Unikt maritimt kulturarv

Hoburg fyr var den andra bemannade fyren på Gotland, efter Östergarnsholms. Snart skulle ett pärlband av fyrar lysa upp Gotlandskusten. Vid dimma, då fyrljuset inte gick att uppfatta, varnades skepp om närheten till land genom knallskott. I mitten av 1950-talet byttes knallskotten på Hoburg fyr ut mot en mistlur. Fyren var bemannad till och med 1978, då den automatiserades.

Vid mitten av 1800-talet byggdes flera roterande spegelfyrar i Sverige, en ny fyrteknik som användes i Hoburg fyr. Ett urverk drivet av ett tungt lod drog runt både lampor och speglar. Oljelamporna utvecklades och gav tillsammans med en ny typ av speglar och linser en bättre lysförmåga. Sedan 1951 är fyrbelysningen elektrisk.

Intill fyrtornet ligger fyrvaktarbostaden som numera rymmer en helårsbostad och ett hus som hyrs ut under sommarsäsongen.

– Fyrar är spännande på många olika sätt, säger Malin Jakobsson. Dels finns det en teknikhistorisk aspekt: vad hade man för material och utrustning förr? Dels finns den etnologiska aspekten: fyrmästare och fyrvaktare är en yrkesgrupp som försvunnit i och med automatiseringen. Här bodde de i ensligheten, och platsen berättar om arbetsvillkor och spännande levnadsöden.

Fyrar har ofta även en intressant arkitektur, som till exempel Stora Karlsös fyr som ritades av John Höijer i slutet av 1880-talet som ett litet slott, inspirerad av fransk byggnadskonst, så att fyrpersonalen skulle känna sig mer betydelsefull på en plats utsatt för väder och vind.

Eftersom bemannade fyrplatser inte kommer att byggas mer i Sverige är de fyrar som finns kvar ett unikt maritimt kulturarv. Under den Internationella Fyrdagen öppnas därför så många fyrar som möjligt så att intresserade har chans att besöka dem.

– När jag går in i fyren får jag en känsla av fotspåren som lämnat avtryck här efter människor som trampat upp och ner i fyren, som skött allt där inne och som tillbringat en stor del av sitt liv på den här platsen, säger Malin Jakobsson.

Förutom i Sverige firas dagen i ett 20-tal länder, bland annat i Danmark, Finland, Belgien, England, Holland, Tyskland, USA, Mexiko och Australien. Tekniken för navigation har utvecklats, men än idag är fyrar livsviktiga för framför allt fritidsskeppare och fiskare. Förra året hade Internationella Fyrdagen drygt 14 000 besökare i Sverige, det högsta antalet hittills och fler än alla andra deltagande länder hade tillsammans.