Arbetet med gutamål/gutniska har gått i vågor på Högbyskolan. För några år sedan var det väldigt intensivt, vilket ledde till att skolan 2011 gav ut ”ABC-boken på gutniska – gutnisk stavningarbók”. Boken, som även innehöll en cd-skiva med inläsningar på gutniska, fick sedan spridning till alla öns skolor via regionens pedagogiska mediacenter.

– Efter det hade vi 2015 en fast timme på schemat varje torsdag för den som ville läsa gutniska som elevens val, berättar läraren Per Ehn som är projektledare för Gutniska i skolan.

Höstens gutniska våg har gett underlag för en almanacka med fåglar. Året inleds med skerling (skata) i januari och avslutas med blekko (tofsvipa) i december. Eleverna har gjort illustrationer och varit med och diskuterat fåglarnas namn och stavning.

Artikelbild

| Många av Högbyskolans elever kommer från socknar där gutamålet fortfarande hålls levande. Men i skolan ligger de lågt med uttalet.

– Hur gutniskan ska skrivas är jätteintressant. Det är både känsligt och kul. Vi tar inte ställning och vill inte provocera, säger Per Ehn.

När ABC-boken gjordes bestämde sig Högbyskolan för att stava orden utan å, ä och ö. Det fortsätter man med även i kalendern med fåglar, som alla saknar bokstäver med prickar. Därför har exempelvis Gutemålsgillets förslag för tofsvipan, bläkku, blivit blekko.

– Vi vet att det finns flera former, men vi valde obestämd form utan ä, säger Per Ehn.

Förutom almanackan med fåglar ger Högbyskolan ut en affisch med ett urval av fåglar och ytterligare en affisch med anfanger som illustrerar några gutniska ord. Allt finns till försäljning och Per Ehn hoppas att det kan ge en grundplåt till en fortsatt satsning på gutamål.

– Det skulle vara roligt att få in gutniskan mer i undervisningen, så att den inte bara dyker upp på temadagar, säger han.

Per Ehn vill bland annat skapa en tävling med gutniska ord. Att det finns intresse bland eleverna har han noterat:

– På skolan pratar de inte gutniska, men jag märker att många har det inom sig. Det håller dock på att försvinna, det är inte så många längre som har det där starka och tydliga uttalet.

När gutniska hade en fast tid som elevens val 2015 var intresset så stort bland eleverna att inte alla fick plats. Även arbetet den här hösten har visat att eleverna har ett sug efter gutniskan. Produktionen var så riklig att det finns material för fler utgåvor.

– Vi har material för en almanacka till. Det kommer en för 2020 också, förmodligen med gutniska namn på blommor och bär, säger Per Ehn.