I mitten på 1970-talet hittade Keith Streng och en kompis till honom ett par gitarrer i Keiths källare i huset han hyrde i New York. Grabbarna gillade rock´n roll och blues, men kunde inte spela. De lyckades erövra världen ändå. Via legendariska klubben CBGB hittade The Fleshtones sin publik.
– Vi skapar den musik vi själva vill höra, vi har aldrig spelat för att bli rockstjärnor, säger sångaren Peter Zaremba från sin van på väg till nästa spelning i tyska hamnstaden Willhelmshaven och båtresa till Helgoland dagen därpå.
The Fleshtones har genom åren varit musikalisk inspiration till många andra band och turnerat i årtionden. De har inga planer på att sluta.
– Det finns inte någon hemlighet bakom att vi fortfarande turnerar. Vi gillar det, annars hade vi slutat för länge sedan. Publiken gillar vår musik och säger att det inte finns något annat band som gör det vi gör, säger Peter Zaremba.
Bandets livespelningar har beskrivits som oerhört kraftfulla, med musik med många influenser fylld av energi. Något som Peter Zaremba trivs att befinna sig i centrum av på scenen.
– Jag gillar inte tråkiga band och skulle inte stå ut med att vara med i ett sådant, säger han.
På lördag kliver The Fleshtones upp på scenen hos gotländska klubben Wall of Sound, något som publiken kan tacka flitiga konsertbesökaren och musikprofilen Rolf ”Tjoffen” Wahlberg för. Han har träffat bandet flera gånger när de har spelat i Stockholm och jobbat hårt för att hans stora hjältar ska komma till Gotland.
– Rolf är en fantastisk man! Han har frågat flera år om The Fleshtones kan spela på Gotland och till slut funkade vårt schema. Så ta vara på möjligheten att se oss, för Rolf har kämpat och om ingen kommer kan man få vänta 40 år till nästa gång, säger Peter Zaremba.
För bandet är det första gången de gästar Gotland, men de har spelat i Sverige flera gånger tidigare. Premiären i Stockholm var i början av 1980-talet och det besöket har etsat sig fast i Peter Zarembas minne för alltid.
– Vi hade kört hela natten och allt var väldigt mystiskt med ett annat språk och en annan valuta. Vårt hotell i Stockholm låg precis vid vattnet och en rysk ubåt hade upptäckts i hamnen. Den jagades av marinen och vi gjorde en helt tokig show den kvällen, säger han.
Nu längtar Peter Zaremba, som till vardags bor i Brooklyn, New York, till sitt Gotlandsbesök och en tallrik sill, en typisk svensk snaps och att få vandra i den medeltida staden.
– Det är därför vi kommer, och för att få se publiken bli vild. Det är därför vi avslutar vår turné på Gotland – det kommer att bli som en stor fest, lovar han.
Spelningen i Visby är den sista innan bandet återvänder till New York, för att spela in ännu en skiva. The Fleshtones 21:a album, “The Band Drinks For Free”, kom i september 2016 och senare i år är planen att nästa ska släppas.
The Fleshtones har under sina 42 år bytt basister några gånger, men består sedan länge av Ken Fox på bas, Keith Streng på gitarr, Bill Milhizer på trummor och Peter Zaremba på sång och de för bandet så typiska orgeltonerna.
Närmar det sig er sista turné?
– Vem sprider sådana oseriösa rykten! Glöm det, vem skulle lägga ner ett sånt här band? Jag är inte färdig att börja samla frimärken ännu och det skulle göra mig tokig att se andra band försöka ta vår plats, säger Peter Zaremba.