"Jag har saftat på inför utställningen"

Inför 2020 hade Gotländska Konsthantverkare & Formgivare, GKF, en tanke om att årets utställare endast skulle vara par. Två och två. Nu kommer det inte att bli helt som det var tänkt, men på lördagen var det i alla fall vernissage för den första parutställningen. 

De som huserar i GKF:s galleri, fram till mitten av april, är textilkonstnären Eva Bertilsdotter Larsson och keramikern Lars-Göran "Knutte" Larsson. Tillsammans ställer de ut bruksföremål som inte bara har en funktion utan även en skönhet.

– Människan har alltid tyckt om att smycka saker. Det är ett behov vi har, säger Eva Bertilsdotter Larsson. 

Hon är född och uppvuxen i Rättvik i Dalarna och hennes intresse för att skapa med textil väcktes i tidig ålder. 

– Jag har hållit på sedan jag var barn. Jag kunde inte ens läsa när jag började, berättar hon.

Eva Bertilsdotter Larsson utbildade sig sedan på en textilutbildning som avslutades med högre hemslöjdsutbildningen på Handarbetets vänner i Stockholm i början av 1980-talet. 

I dag väver hon unika mattor i dubbelväv och flera av de verk som nu visas upp har hon skapat specifikt för utställningen.

– Jag gillar att kombinera färger. I vanliga fall brukar folk beställa mattor i grå nyanser men inför utställningen har jag saftat på med färg, säger hon och visar en matta inspirerad av höstlöven.

Maken "Knutte" Larsson är född och uppvuxen i Etelhem, där paret har haft egna verkstäder och försäljning sedan 1984. Han fick sin första kontakt med hantverket redan som 16-åring när han började som lerdräng på Etelhems krukmakeri. 

– Jag har alltid gillat att dreja och att forma med händerna, säger Knutte.

Under tio år sommarjobbade han på Etelhems krukmakeri där han hade Erik Annervik och Egil Solberg som läromästare. Därefter bar det av till både Öland och Skåne där Knutte Larsson arbetade som drejare samt med saltglaserat stengods. Alla års erfarenhet ledde till att han år 1983 tog hem guldet i Nordiska drejarmästerskapen.

För Knuttes del är det estetiska vackra lika väsentligt som bruksföremålens funktion. Han lyfter upp en vit kopp och visar det välformade handtaget.

– Handtagen är min grej. De ska vara greppvänliga. Jag tycker om att föremålen är användbara, säger han.

Att ställa ut tillsammans tycker de båda om.

– Vi har arbetat och levt ihop dygnet runt så länge, säger Eva.