I USA Ă€r Laurie Halse Anderson redan en stjĂ€rna och tydligen en hotfull sĂ„dan dĂ„ flera av hennes böcker Ă€r sĂ„ kallade âbanned booksâ pĂ„ grund av deras innehĂ„ll. Skoleleverna i USA har tillgĂ„ng till skolbibliotek (nĂ„got som hĂ€lften av Sveriges barn saknar) och politikerna bemödar sig med att ta fram listor över böcker som inte fĂ„r finnas dĂ€r. I Sverige tycks politikerna sorgligt nog inte begripa vikten av att ha bemannade skolbibliotek, Ă€n mindre intressera sig för barns lĂ€sning.
Vad Àr det dÄ som gör Halse Andersons böcker kontroversiella i USA? Jo, hon ger tonÄringen en röst och skildrar livets svÄra sidor bland Àtstörningar, splittrade familjer, klassfrÄgor och kanske frÀmst bristande samtycke och vÄldtÀkt. Det lÄter mörkt men faktum Àr att böckerna rymmer bÄde ljusglimtar och humoristiska inslag insprÀngda i det stundtals tröstlösa. Allt vÀl utmejslat med ett stilistiskt sprÄk som jag förstÄr att Alma-juryn föll för och som förhoppningsvis fÄr mÄnga nya lÀsare nÀr hennes böcker nu nÄr en bredare publik.
Johanna Stenlund Àr boktipsare och lÀsfrÀmjare.
Johannas 3 tips
Speak (1999)
PÄ en sommarfest inför high school vÄldtas Melinda av en Àldre kille frÄn samma skola. Hon ringer polisen men vÄgar inte berÀtta vad som hÀnt för nÄgon. I skolan blir hon snabbt stÀmplad som tjallare och hemma Àr förÀldrarna för upptagna med sitt eget. De sÄ kallade vÀnnerna vÀnder henne ryggen utan att veta vad hon utsatts för och i tystnad tar hon sig igenom evighetslÄnga lektioner av historia och algebra. Samtidigt finner hon tröst hos bÀnkgrannen och i bildsalen dÀr hon utforskar alternativa uttrycksformer för att bearbeta och kanske vÄga berÀtta sanningen. Boken blev Andersons stora genombrott med sin skildring av smÀrtsamt utanförskap. Tack vare den har mÄnga lÀsare vÄgat bryta tystnadskulturen och berÀtta om övergrepp.
Wintergirls (2009)
Lia och Cassie har varit vÀnner sedan de blev grannar i sjuÄrsÄldern. Som tonÄringar blandar de blod och svÀr pÄ att bli smalast i skolan, ett löfte som leder fram till att Cassie hittas död pÄ ett motell. Samtidigt fortsÀtter Lia att rÀkna kalorier, manipulera vÄgen och smyga ner till stairmastern nÀr alla sover. Tankar som Lia inte tillÄter sig sjÀlv blir till överstrukna textrader, ett stilistiskt genidrag som förhöjer lÀsupplevelsen. LÀsaren tillÄts krypa in i Lias Àtstörda tankar och under huden pÄ det redan nakna portrÀttet av en flicka som svÀvar i mellanrummet, som varken Àr död eller levande.
Shout (2019)
Tjugo Ă„r efter âSpeakâ berĂ€ttar Laurie Halse Anderson pĂ„ fri vers om sina egna erfarenheter av att vĂ€xa upp i en familj prĂ€glad av missbruk med en pappa som led av PTSD efter andra vĂ€rldskriget. HĂ€r beskrivs rotlösheten som följde av pappans pastorsuppdrag och stĂ€ndigt flyttande. Hur hon sjĂ€lv som 13-Ă„ring vĂ„ldtogs och inte visste hur hon skulle prata om det eller med vem. Hennes egen mor klarade inte av att prata ens om menstruation och i skolan vĂ€grade rektorn att lĂ„ta dem anvĂ€nda biologiböcker om sex och samlevnad. Frigörelsen gick via ett utbytesĂ„r i Danmark i kombination med lĂ€sande och skrivande som sĂ„ smĂ„ningom tog henne ut ur tystnaden. Ett sjĂ€lvbiografiskt vrĂ„l i kölvattnet av #metoo-rörelsen som tydligt visar vilken brunn Halse Anderson har att ösa ur.