Johan ErsĂ©us ger i boken "Norstedts â 200 nedslag" glimtar i ord och bild frĂ„n förlagets 200 Ă„r. Det Ă€r snyggt men förvirrande. Mest imponerande Ă€r bildmaterialet. Redan i förordet blir lĂ€saren upplyst om att hĂ€r vĂ€ntar inte bara historia â utan ocksĂ„ historier.
PĂ„ tjockt hĂ€rligt papper och olikfĂ€rgade blad möter man Per Adolf Norstedt, mannen som vid 57 Ă„rs Ă„lder bröt upp frĂ„n Ărebro och flyttade till Stockholm och grundade P. A. Norstedts & Söner. En sorg skymtar. Han fick inga barnbarn som kunde ta över. Alla hans fyra barn förblev barnlösa. Företaget gick till andra slĂ€ktingar innan det till sist blev aktiebolag.
Firman omfattade i början ett tryckeri, som skulle bli Sveriges största, en bokhandel och ett förlag. Under lĂ„ng tid skulle skolböcker samt juridisk, vetenskaplig och historisk utgivning vara dess fundament. Först in pĂ„ 1900-talet nĂ€r dess chef sedan 31 Ă„r â direktör Gustaf Holm, "Hövdingen" kallad â dog, slĂ€pptes skönlitteraturen in pĂ„ allvar. Holm hade envist stretat emot.
Huller om buller presenteras nedslagen. Ena stunden konfronteras man med deckardrottningen Maria Lang, dÀr hon sitter en natt ensam i Norstedts kÀllare för att supa in atmosfÀren till en kriminalroman i förlagsmiljö. NÀsta minut Àr man i Antibes dÀr författaren Graham Greene grÀmer sig för hur det ska gÄ att dansa vals med drottning Silvia pÄ Nobelfesten. Alla vet nÀmligen att det Äret, 1978, Àr Nobelpriset hans. Norstedts Àr sÄ sÀkra att man trycker upp tio av hans böcker i nya utgÄvor. Men Isaac Bashevis Singer fÄr priset.
MĂ€ngder av Nobelpristagare utgivna pĂ„ Norstedts susar förbi. Den allra första Ă€r Paul Heyse, som fick priset 1910. Han presenteras pĂ„ tre och en halv rader, dĂ€r man fĂ„r veta att förlaget gav ut nio band med hans noveller. Handen pĂ„ hjĂ€rtat â vem i helsike har i dag hört talas om Paul Heyse? Nedslagen blir en pĂ„minnelse om mĂ€nniskors idoga strĂ€van i förhĂ„llande till förgĂ€ngligheten.
Förlaget har lÀnge hÄllit till pÄ Riddarholmen i Stockholm. DÀr stod det pampiga Norstedthuset fÀrdigbyggt 1890. Innan dess höll man till i det fyra vÄningar höga Levinska huset. PÄ tomten Àgde Norstedts huvudstadens största bad med 50 badhytter. NÄgra hyste privata nakenbad. Till dem hade de av Norstedts anstÀllda som jobbade pÄ de övre vÄningarna utmÀrkt insyn.
Komprimerat skvaller ingĂ„r ocksĂ„. Som att Karin Lannby â Ingmar Bergmans sambo och Sveriges flitigaste spion under andra vĂ€rldskriget â 1937 debuterade purung som poet hos Norstedts. FramstĂ„ende formgivare som Akke Kumlien och Karl-Erik Forsberg har varit konstnĂ€rliga rĂ„dgivare pĂ„ förlaget. De har vardera utformat tusentalet bokomslag, nĂ„got som förklarar den sobra elegans som mĂ„nga av förlagets böcker frĂ„n förra seklet utstrĂ„lar.
"Norstedts â 200 nedslag" Ă€r en snuttifikationernas bok. DĂ€rmed Ă€r den tidstypisk. FrĂ„gan Ă€r, ger den nĂ„got? Ja, det tycker jag. En mĂ„ngfasetterad bild av Sverige och vĂ€rlden, sedda frĂ„n ett förlagshus, blir synlig. Och man begriper plötsligt kraften hos den folkbildning som utgĂ„r frĂ„n satta och tryckta ord â och att det var möjligt för tvĂ„ författare hos Norstedts att prĂ€gla miljoner svenskars syn pĂ„ vĂ€rlden och historien: Ernst Carlson med sin skolgeografi och Carl Grimberg med sina band om "Svenska folkets underbara öden".