Fåglar har i alla tider fascinerat människan och är i många kulturer en symbol för frihet. Vem har inte någon gång velat vara en fågel, flyga fri och lämna kyla och mörker för varmare breddgrader? Någon som verkligen kan fåglar och som försökt fånga fåglars mystik är den gotländske läkaren och psykiatrikern Torsten Green-Petersen som i hela sitt liv fascinerats av dem. I höst kommer den egna foto- och essäboken ”Fågelns blick”, Brutus Östlings förlag Symposion, där han i bild och text söker svaret på vad det är i fågelns blick som är så fängslande.
– Jag har varit fågelintresserad ända sedan barnsben, men själva fotograferande började jag först med för några år sedan. Jag fastnade direkt och hoppas kunna ägna mig ännu mer åt det i framtiden, säger han och berättar att han har rest över hela världen för att följa, studera och föreviga fåglar med kameran. Den senaste resan gick till Kina, men många av de arter han följt finns delar av året på Gotland.
Tidiga morgnar och kvällar är fågelaktiviteten som störst så för den ovane är det bara att glömma eventuell sovmorgon eller kvällströtthet. Vid den gotländska kusten är det sjöfåglar och vadarfåglar; snäppor, spovar och strandpipare, man ska passa på att se i augusti. Då stannar de upp för en stunds vila innan färden fortsätter söderut. Borta bra men hemma bäst, kan man kanske säga, för Gotland har ett rejält smörgårdsbord att erbjuda för den som vill skåda fågel.
– På västra sidan är Paviken i Västergarn jättefin och inte minst Karlsöarna. De är häftiga, det finns inget som dem, säger Torsten Green-Petersen bestämt.
På frågan om vilken fågel som är favorit kommer svaret direkt:
– Skärfläcka!
Svaret på vad det är i fågelns blick som aldrig upphör att förtrolla låter dock vänta på sig. Det svaret har han inte. Kanske är det inte svar vi söker när fåglar fascinerar så, utan att få fortsätta leta och titta. På alla dessa magiska fåglar.