Han är en av dessa otaliga unga begåvningar som hördes först i musikalkompaniets scenalster, östergänningen Isak Bendelin. Sedan några år provar han, med viss framgång, lyckan på fastlandet. Det har bland annat blivit roller i "Les Misérables" och "Something Rotten" vid Wermland Opera.
– Det var aldrig planerat, men det har blivit min hemmascen, även om jag har min bas i Göteborg. Men man flyger mycket för vinden i den här branschen, säger Isak Bendelin.
Tidigare i år bar vädrets makter honom till Stockholm och scenen på Cirkus, som just nu upptas av "Häxorna i Eastwick". Musikalen, som bygger på John Updikes bok med samma namn, utspelas i en sömnig småstad och kretsar kring tre uttråkade kvinnor, vars tillvaro skakas om av en mystisk främling. Isak Bendelin spelar Ed Parsley, en konservativ pastor.
– Vanligtvis i musikaler får ensemblen fylla ut en mängd småroller. Det som är speciellt med "Häxorna i Eastwick" är att karaktärerna i staden finns med hela vägen. Ed är en ganska liten del i det stora hela, men jag har ändå fått chansen att gå in i rollen helhjärtat.
Isak Bendelin är dessutom understudy till Jan Mybrand, känd bland annat från "Änglagård", som spelar Clyde Alden. Om Mybrand måste ställa in får Isak alltså rycka in som hustrumördare – för det är precis den handlingen Clyde Alden gör sig skyldig till i musikalen.
En konservativ pastor och en mördare – i vilken roll känner du igen dig själv mest?
– Ha ha, ingen av dem. Men jag känner viss sympati för Ed, pastorn, även om jag inte skulle vilja umgås med honom privat. Medkänslan för karaktären kommer automatiskt när man är skådespelare.
I huvudrollen, den mystiske främlingen Darryl, syns ingen mindre än Peter Jöback. Det skänker förstås stjärnglans åt produktionen, som blir Bendelins debut i huvudstaden.
Hur stort är detta för dig? Kliver du över en tröskel i karriären i och med "Häxorna?
– Självklart känns det roligt att få prova sig fram i Stockholm också, men jag har aldrig tänkt i de där banorna – att jag skulle klättra uppåt. Utifrån sett kan det så klart framstå som mycket glamouröst att stå på samma scen som Peter Jöback. Jag hade själv fördomar mot så kallade kändismusikaler när jag gav mig in i det här. Jag tvingas säkert armbågas med massor av divor, tänkte jag. Men den bilden krossades totalt på plats. Ensemblen är fantastiskt – inte ett endaste rötägg. I replokalen var vi alla jämlikar, även om marknadsföringen lyfter fram de stora namnen.
Föreställningen hade premiär i slutet av september. 14 december är spelperioden till ända. Vad som väntar efter det? Isak Bendelin har inte en susning.
– Jag har lite krokar ute, men inget garanterat napp. Jag är hur som helst inte orolig. I värsta fall sätter jag mig i kassan på Systembolaget i Visby. Det gjorde jag för några år sedan, och jag skulle inte ha något emot att göra det igen.
På riktigt? Skulle det inte kännas snöpligt att gå från Cirkus till Systemet?
– Vi kan säga så här: Givetvis när jag en dröm om att kunna jobba med det här 100 procent. Men att bli så etablerad är ytterst få förunnat; konkurrensen är mördande. Med tiden har jag insett att jag vill ha ett liv där jakten på nästa gig inte är allt. Nu finns dessutom en längtan att bilda familj och slå sig till ro. Jag hoppas att jag kan stå kvar med ett ben på scenen, medan det andra vilar på något annat.
