Clara Strauch, gotlänningen som fram till nyligen var bosatt i USA, skivdebuterade häromåret med den finstämda och sköra "Persephone". Men det fanns förstås ett liv före det. 2015 färdigställde Strauch och dramatikern och Maizy Scarpa en första version av musikalen "Wayward Home", som hade urpremiär i New York samma år. Sedan dess har den bearbetats och framförts på en rad scener i nordöstra USA. Och nu finns den även i en svensk tolkning. Sverigepremiären ägde rum förra veckan på Västmanlands teater.
– Vi hade inte kunnat hoppas på en bättre start. Uppenbarligen är det här en berättelse som funkar bra oavsett var man befinner sig, säger Clara Strauch.
Den som är bekant med henne sedan tidigare vet att antikens myter och berättelser, liksom Shakespeare, ligger varmt om hjärtat. I fallet "Wayward Home" kommer inspirationen från Noaks ark i första Moseboken.
– Det är inte så att vi återberättar Bibelns skeende rakt av. Vi använder den som utgångspunkt för att undersöka teman som flykt, familjerelationer, pånyttfödelse och att hitta hem. Vi intresserar oss särskilt för Noaks fru, som saknar namn i källtexten. Vem var hon egentligen?
Men hur kommer det sig att du dras till dessa uråldriga berättelser?
– Dels har det att göra med det arketypiska och universella i dem. De skulle kunna utspelas när som helst, var som helst. Sedan hänger det även ihop med storheten som de är laddade med. Det är liv och död liksom. Det finns något kittlande i att ta det episka och göra det folkligt och intimt.
Clara Strauch beskriver den nu aktuella uppsättningen av "Wayward Home" som en nedskalad version av den föreställning hon såg framför sig från början.
– Scenografin är av budgetskäl i princip obefintlig. Jag hoppas att vi någon gång i framtiden kan göra en fullskalig iscensättning. Samtidigt finns det något fint med att göra den på det här sättet. Vi får förlita oss på musikens och manusets förmåga att skapa bilder i publikens medvetande.
På lördag gästar "Wayward Home" alltså länsteatern. Utöver Strauch medverkar två personer som torde vara bekanta för den gotländska publiken: Vera Kebbe, artist och verksamhetsledare för Roxy, samt Vilhelm Blomgren, som rönt stor uppmärksamhet för sin huvudroll i Lukas Moodyssons tv-serie "Gösta".
– De är klockrena. Vera har jag haft stadig kontakt med de senaste åren, men Ville hade jag knappt träffat sedan vi spelade "Curtains" tillsammans i Gotlands Musikalkompani för sisådär tio år sedan.
Musikalen framförs endast vid ett tillfälle. Förmodligen kommer den att återupptas längre fram, när vet inte Clara Strauch. Men det kommer inte att dröja alltför länge innan vi hör från henne igen. 8 november släpps "Där", första singeln från hennes andra skiva.
– Det blir faktiskt min första låt på svenska. Det föll sig ganska naturligt i och med flytten tillbaka till Sverige. Men jag fortsätter att skriva på engelska parallellt. Det kommande albumet är 50/50.
Plattan heter "Jupiter" och beräknas komma ut någon gång 2020.
Kommer de som lyssnade på "Persephone" att känna igen sig?
– Jag håller mig inom samma genre, men jag skulle säga att den här blir större, mer expansiv och med mer starka känslor jämfört med förra, som var ganska nedtonad. Ja, det hörs ju på namnet till och med – "Jupiter". Två av låtarna kommer för övrigt från "Wayward Home" ursprungligen.
