Han sitter pÄ en stol pÄ artisthotellet med samma uppsyn som pÄ scenen under sitt nummer. Uje Brandelius ger ett lugnt intryck i vanliga fall. Och med allt schlagerstÄhej runtomkring framstÄr han som extra dÀmpad. Men han tycker att Melodifestivalen Àr kul, intygar han.
ââAlla Ă€r snĂ€lla och glada. Jag hade fĂ„tt höra sĂ„ mycket att det var en sĂ„dan jĂ€vla cirkus och att man kastas in i en tumlare utan att fatta vad som hĂ€nder. Men jag tycker inte riktigt att det har levt upp till de förvĂ€ntningarna. Dagarna gĂ„r i behaglig takt, sĂ€ger han.
Samtidigt tycker han sig ha svÄrt att matcha de andra artisternas översvallande pepp. Att ha ett jÀttestort leende och sÀga "gud va kul!" ligger inte för honom.
à andra sidan hade kanske ingen vÀntat sig att Uje Brandelius plötsligt skulle dansa runt i Saab Arena och kindpussas.
ââDet dĂ€r kanske Ă€r mer ett krav som jag har lagt pĂ„ mig sjĂ€lv, att inte vara en sĂ„ butter surgubbe och att jag ska lĂ„ta mig dras med i den hĂ€r Mello-energin. Men sĂ„dan Ă€r jag inte.
"Vill bara göra en bra lÄt"
Diagnosen spelar ocksÄ in. Sedan flera Är lever Brandelius med Parkinsons sjukdom, vilket han bland annat har skildrat i filmen "Spring Uje spring". DÀrför gÀller det att inte bli för upprörd eller stressad. Det gÄr helt okej, trots det hektiska schemat. Samtidigt förföljs han av röstproblem under repetitionerna, vilket man hoppas fixa med mediciner och röstcoach.
ââDet Ă€r litegrann "sickness benefit" som man pratar om. Alla vet ju om att jag behöver sĂ€rbehandling sĂ„ de hittar pĂ„ olika saker sĂ„ att det ska bli sĂ„ ostressigt och enkelt som möjligt för mig. Som att sitta pĂ„ en stol pĂ„ scen, sĂ€ger han.
Bidraget "Grytan" skrev han egentligen inte till Melodifestivalen. Men hans manager övertalade honom att skicka in lÄten till tÀvlingen. Att anpassa den till sammanhanget har han inte haft en tanke pÄ.
ââOm jag nu ska vara med i det hĂ€r spektaklet sĂ„ vill jag ju göra nĂ„got som jag stĂ„r för. Jag vill inte göra ironiska schlagerlĂ„tar, det kĂ€nns helt meningslöst. Jag skiter i vad som funkar i Mello. Jag vill bara göra en bra lĂ„t, sĂ€ger han.
ââOch det Ă€r vĂ€l dĂ€rför jag kommer sist, tillĂ€gger han med ett snett leende.
"Grytan" handlar om hur lÄtens berÀttarjag vidbrÀnner en gryta inför en middag, tröstas av sin sambo och att de fÄr en fin kvÀll med varandra ÀndÄ.
ââDen vanliga MellolĂ„ten handlar ju om stor kĂ€rlek, stor övergivenhet eller stor sorg. Jag har gjort en lĂ„t om smĂ„ kĂ€nslor och det Ă€r svĂ„rare, sĂ€ger Uje Brandelius.
"Ăr ett asshole"
Samtidigt Àr lÄtens humor bedrÀglig, förklarar han.
ââJag tĂ€nker att de skrattar först, men sĂ„ kommer det en liten tĂ„r pĂ„ slutet. Jag brukar jobba sĂ„, öppna folk med humor och sedan slĂ€nga in nĂ„got sentimentalt sĂ„ att de bölar.
Ăven om de flesta ser lĂ„ten som en rak kĂ€rlekshistoria finns ocksĂ„ en tvetydighet, tycker han. Ăr det grytan som paret försöker frysa in i slutet, eller handlar det om deras egna olösta konflikter. Och hĂ€r finns Ă€ven ett genusperspektiv.
ââDet Ă€r tjejen i det hĂ€r fallet som tar det kĂ€nslomĂ€ssiga ansvaret och ser till att grytkocken inte bryter ihop och det tror jag att mĂ„nga kĂ€nner igen sig i. Om man tar pĂ„ sig sĂ„dana glasögon kan man tycka att berĂ€ttarjaget Ă€r ett asshole.