Berättelsen om Mästermyr och då Gotland hade vatten

I tidigt 1900-tal utdikades Mästermyr på södra Gotland. ”Tänk så mycket vi genom åren förstört för oss själva”, säger författaren och journalisten Eva Sjöstrand som skrivit en bok om myren.

Jakon Söderlunds arbetslag från Näs grävde nära landsvägen, där kanalen går genom Litorina-vallen. För att gräva en meter kanal skulle 100 kubikmeter massor schaktas upp för hand.

Jakon Söderlunds arbetslag från Näs grävde nära landsvägen, där kanalen går genom Litorina-vallen. För att gräva en meter kanal skulle 100 kubikmeter massor schaktas upp för hand.

Foto: Olivia Wittberg

mästermyr2023-07-10 16:05

Ja, egentligen är det hela mycket mer komplext än så. En bok, visst, ”Mästermyr – när Gotland hade vatten”, men den är också del i en berättarkonsert som gitarristen Jan Ekedahl skrivit musiken till.

Ekedahl har levt stora delar av sitt liv runt det stora myrområdet, beläget mellan Hemse, Hablingbo, Sproge och Silte på södra Gotland.

undefined
Eva Sjöstrand har skrivit boken "Mästermyr - när Gotland hade vatten", en lång prosadikt från hundratals år tillbaka fram till idag. Den är illustrerad av Anne Nilsson.

Han skapade ett musikverk om myren, men som han sade när han ringde goda vännen Eva Sjöstrand: ”Utan ord kan ingen förstå vad det handlar om”.

Och så blev det som det blev.

– Jag visste inte mycket om myren och dess historia, men började läsa allt jag kom över och hittade fascinerande berättelser från en bortglömd tid, säger hon.

undefined
Jakon Söderlunds arbetslag från Näs grävde nära landsvägen, där kanalen går genom Litorina-vallen. För att gräva en meter kanal skulle 100 kubikmeter massor schaktas upp för hand.

I tusentals år hade myren givit sina kringbyggare näring; fisk och fågel till mat, gräs att fodra djuren med, ag till hus och tak, rent vatten.

Överallt myrmark och sankmark, vissa socknar var kringflutna öar, vattenleder gick via sjöarna på ön: en led sträckte från Mästermyr via Alva myr och Rone och ut i Ronehamn.

Men så gick århundradena och de bofaste ville åt åkermark för odling. Åtminstone en del av dem; 58 procent var positiva till att leda undan vattnet, övriga procent satte sig emot.

undefined
Jan Ekedahl har skrivit musiken till berättarkonserten om Mästermyr, en område på Gotland han vistats vid under stora delar av livet.

Med utbredd osämja i bygden satte utdikningen igång 1902 av runt 500 rallare. En del lokalt folk, andra anlände från Småland och Blekinge och även från järnvägsbygget mellan Gällivare och Narvik.

Med spett, spade och korp dikades Mästermyr ut under sju slitsamma år, vattnet leddes ut i Östersjön och bönderna fick sin odlingsbara mark.

– I dag, när jag åker över myren, är det som ett månlandskap. Fisken är borta, fågellivet, vattnet. Utdikningarna, som gjordes även i Martebo myr och Lina myr, är en av orsakerna till den vattenbrist vi ser idag.

undefined
Kanalarbetere W. Petterssons arbetslag. Som mest arbetade omkring 500 man med att dika ut Mästermyr.

Eva har alltid varit nyfiken av sig, säger hon. Läst, letat, skrivit, berättat. Den här gången alltså i bokform som en lång prosadikt och även med toner i sex berättarkonserter.

Tillsammans med Jan Ekedahls musik, spelad av honom på gitarr, Owe Ronström på fiol och Maria Wessman Klintberg på flöjter och cello.

undefined
Hatt, väst, byxor och stövlar var arbetskläder för kanalgrävarna. Många av dem kom från järnvägsbygge i norr, andra från Småland eller Blekinge. Flera av dem stannade på Gotland för gott.

– Bara i toner kan vi plocka fram det som vill undfly orden” som Eva Sjöstrand skriver i boken, innehållande illustrationer av Anne Nilsson och drygt 100 år gamla foton tagna av Olivia Wittberg.

Berättarkonserterna hålls i Norrlanda (9 juli), Lojsta (12), Barläst (18), Sproge (31), Bottarvegården (2 augusti) och Vike minnesgård i Boge (3).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!