En av de inbjudna föreläsarna till deckarfestivalen är gotländske kommissarien Magnus Frank. För journalistkåren på ön är han känd som den som inte säger ett ord för mycket i samtal med pressen, lite som Anders Knutas i Mari Jungstedts deckare. Men på fredag ska han tala desto mer. Då möter han och kollegan Anneli Nilsson författarna Maria Jungstedt och Anna Jansson i ett samtal på temat "Poliserna bakom storyn". För faktum är att Magnus Frank gillar kriminalromaner.
– Jag stör mig på vissa saker men de är lättsamma och jag läser gärna när jag är ledig. Just nu blir det Michael Connely och Wilbur Smith.
I några år har Magnus Frank hjälpt deckarförfattarna Mari Jungstedt och Håkan Östlund att få deras berättelser trovärdiga ut polissynpunkt.
– Vi träffas eller så mejlar de. Det kan till exempel vara frågor som: Hur skulle polisen göra i ett visst läge? Hur skulle de spärra av en brottsplats? I vilket läge skulle de begära förstärkning från fastlandet?
Magnus Frank är mån om att hjälpa till eftersom han vill att läsarna ska få en så rättvis bild som möjligt av polisens arbete. Rena felaktigheter är ganska lätt att rädda författarna ifrån. Svårare är att göra något åt de mytiska bilderna av kommissarierna. Sjöwall/Wahlöös Martin Beck, Henning Mankells Kurt Wallander och Anna Janssons Maria Wern har alla en betydligt mer glamrös tillvaro än Magnus Frank, menar han.
– Men det är väl svårt att skriva om den grå vardagen, om allt pappersarbete som tar tid, allt som ska föras in i systemet. Det är inte så att vi åker ut på alla gripanden, att vi är med överallt, som i tv-deckarna.
Karaktärerna i gotlandsdeckarna har sina förebilder i polishuset i Visby. Det är Magnus Frank övertygad om.
– Det finns nog delar från flera av oss i böckerna.
Att sitta och röka på rummet som Mari Jungstedts Anders Knutas gör är uteslutet, konstaterar Magnus Frank och skrattar. Men att lägga upp fötterna på skrivbordet när man fastnat i grubblerier det är helt okej, även i verkligheten.
– Och precis som i filmerna använder vi ofta whiteboard.
Hur ser du på att det nästan blir något ”mysigt” över deckare och över Crimetime?
– Egentligen har jag väl ingen åsikt om det. Mycket är ju uppdiktat, i deckarna som utspelar sig på Gotland dör det ju ibland fem-sex stycken i varje bok. Men samtidigt har jag sett mycket saker i verkligheten som är värre än det man kan hitta på i en bok.
Trots sitt tuffa jobb, eller kanske på grund av det, finns det små försiktiga drömmar.
– Vid något svagt tillfälle har jag väl tänkt att jag också ska skriva en deckare någon gång, säger Magnus Frank.
Crimetime startar på torsdag. Här är hela festivalprogrammet>>