Merit prisad för sin kulturella livsgärning

Musikern Merit Hemmingson tilldelas Ganneviksstipendiet om 500 000 kronor för sin livsgärning inom kulturen. ”Jag fattar verkligen ingenting” säger hon.

Merit Hemmingson har fört tonerna från sin hammond B3 in i den svenska folksjälen.

Merit Hemmingson har fört tonerna från sin hammond B3 in i den svenska folksjälen.

Foto: Petra Jonsson

LEGENDARISK2019-06-03 20:05

På måndagskvällen var Merit Hemmingson, sedan tio år boende på Gotland, en av fem stipendiater som belönades vid en ceremoni på Dieselverkstaden i Nacka.

Hon får utmärkelsen för ett idogt arbete inom kulturen och för att i decennier tillsammans med sin hammondorgel förnyat den svenska folkmusiken.

För egen del framstår hon som ett frågetecken.

– Jag kan inte riktigt ta in det här. Och nu kommer folk fråga vad jag ska göra med pengarna, ja, inte vet jag!, skrattar hon.

Merit Hemmingson, ursprungligen från Gärdsta by vid Storsjöns strand i Jämtland, är en legendar som gått sina egna vägar utan att snegla åt vad som varit gångbart. För sin epokgörande musik valdes hon för två år sedan in i Swedish Music Hall of Fame. Hon har tidigare även prisats med bland annat Jan Johansson-stipendiet och ett hederspris på Folk & världsmusikgalen.

Under det senaste decenniet har hon fått något av en nytändning, inte minst har flytten till Gotland haft betydelse. På gott och ”ont”.

– Jag trivs ju så bra att jag helst aldrig vill lämna ön!

Senaste albumet (2016) hette ”Merit” och producerades av Tobias Fröberg, gotlänningen som har stor del i hennes återkomst.

Det var på 1970-talet Merit Hemmingson slog igenom med full kraft genom att skapa folkmusik på groove.

Hon kombinerade det vidsträckta jämtländska landskapet, de karga vidderna med sina blå toner som finns i den svenska folkloren, samma toner som hon senare kom att finna på Gotland, med ett elektriskt dansant sound.

Slikt hade inget hört, då, i tidigt 70-tal. Skivorna ”Huvva”, ”Trollskog” och ”Bergtagen” sålde alla guld och är än i dag instrumentala skatter.

Störst blev stycket ”Jämtländsk brudmarsch 1973”. 15 december 1973 gick den in som femma på radiolistan Tio-i-topp. Sällskapet är storartat, hon låg efter ”Goodbye yellow brick road” med Elton John och ”Knockin’ on heavens door” med Bob Dylan, men före exempelvis Ringo Starrs ”Photograph” och ”Ballroom Blitz” med The Sweet.

– Jo, det gjorde avtryck, de där skivorna, det har jag förstått i efterhand, säger hon.

Men allt det där är, i och för sig levande, historia. Det finns väldigt mycket nu i Merits musik också. Senast under våren gav hon ut låten ”Peace”, hennes bidrag till att förändra världen vilken också framfördes i Dieselverkstaden på måndagskvällen.

För närvarande arbetar hon med nya projekt ty hennes hammondtoner har ännu många berättelser att delge samtiden.

Stipendiet

Ganneviksstipendiet har delats ut sedan 2011, fem personer får vardera 500 000 kronor för sina insatser inom den kulturella sfären.

Förutom Merit Hemmingson prisades konstnären Ulf Rollof, dansaren Alexander Ekman, teaterparet Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Möller samt filmskaparen Nahib Persson.

Per Gannevik var en svensk affärsman och konstsamlare som avled 2011. Sedan dess verkar Ganneviksstiftelsen i hans namn och delar varje år ut 2,5 miljoner kronor för konstnärliga livsgärningar.

Tidigare i år fick Lokrume-bon Pugh Rogefeldt Cornelis Vreeswijk-stipendiet om 750 000 kronor för sitt unika musikskapande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!