Viklaumadonnan tillverkad på Gotland

Roma klosters grundläggning 1164 torde ha medverkat till att de gotländska landskyrkorna skaffade sig träskulpturer av högsta internationella klass, med madonnan från Viklau som det mest kända exemplet. Redan i GA den 16 augusti 1994 fick man läsa att madonnan mycket väl kan vara tillverkad på Gotland. Det menade i varje fall den svenska specialisten Peter Tångeberg i ett föredrag som hölls i medeltidsveckan. Till samma träsnidarverkstad hänförde också krucifixen i Hemse, Alskog, Endre, Väte och Ekeby.
Den förste som studerade den gotländska träskulpturen var friherre Carl R. af Ugglas. I ett arbete från 1915 hittade han likheter mellan Viklaumadonnan och vissa franska stenskulpturer. Aron Andersson visade i en undersökning från 1962 att samma stildrag går igen också i Rhenlandets träskulptur. Träkonservatorn Peter Tångeberg tog upp idén och undersökte de olika skulpturernas rent tekniska likheter. Han konstaterade likheter mellan Gotland och Rhenlandet. Trångebergs slutsats blir därför att en träsnidarverkstad från Köln kan ha varit verksam i Visby.
Inom tysk konstforskning har nyligen publicerats ett arbete, som bekräftar Tångebergs slutsatser, nämligen Tobias Kunz: Skulptur um 1200. Das Kölner Ateiler der Viklau - Madonna auf Gotland under der ästetische Wandel in der 2. Hälfte des 12. Jahrhunderts. Kunz jämför där Viklaumadonnan med de förnämsta kontinentala konstverken från samma tid och påvisar åtskilliga likheter.

Kunz arbete är mycket utförligt. På 344 sidor skildrar han den politiska och kyrkliga bakgrund, som var förutsättningen för träsnidarns verksamhet. Kunz gör också en detaljerad jämförelse mellan de enstaka konstverken på Gotland och i Rhenlandet. Han konstaterar att den konstnärliga kvaliteten är lika hög inom båda områdena och försöker hitta äldre förebilder.
Sammanfattningsvis bekräftar han Peter Tångebergs slutsats att en tränsidarverkstad från Köln kan ha varit verksam i Visby. Men Kunz menar också att det redan före rhenländernas ankomst omkring 1175 funnits utländska och inhemska träsnidare på Gotland och att de lärt av varandra.
Kunz anser inte att den tyska träsnidarverkstaden i Visby varit en isolerad företeelse. Fastlandets mariabilder har enligt honom tillverkats eller inspirerats av ateljéer i stiftsstäderna. Men han tycker att fastlandets träskulpturer är mera standardiserade än de mera högtstående gotländska.