Höstrusket är över oss, stegen känns tyngre. Ekonomin rasar och börserna faller.
Mitt i allt elände behöver man någon som har det ännu värre - och det är då som Victor Bâton gör comeback. Den eländige överlevaren i Emmanuel Boves "Mina vänner" som visar att trots sorg och vemod finns ändå en gnutta hopp kvar. På fredag står han på scen igen, när det är det dags för nypremiär av "Mina vänner".
Det är tredje gången Christer Hall sätter upp pjäsen. Första gången var vid Bottarve 2000, sedan blev det ett gästspel i Bolagets konferenslokal förra vintern. Samma lokal gäller även den här gången, men det blir ändå inte riktigt sig likt.
- Den här gången gör vi den oklippta versionen, directors cut. Vi tar med scener som inte fanns med förra gången, berättar Christer Hall.
En anledning till förändringen är att Christer Hall får sällskap på scen av Hanna Gunnedal. Hon fyller ut de karaktärer som tidigare spelades med dockor eller marionetter. Sammanlagt gör hon fyra roller.
- Christer och jag träffades under en filminspelning, Carl-Gustaf Nykvists "Fontanellas hud". Efter det har vi samarbetat i dockteatern "Loppan, Trasan och Dansa", säger Hanna Gunnedal.
Gemensamt planerar Christer och Hanna Teatergiveriets verksamhet för nästa år. De vill fortsätta tillsammans, gärna med dockteater. Men först ska åtta föreställningar med Victor Bâton klaras av. "Mina vänner" har handlingen förlagd till 1920-talets Paris. Victor hankar sig fram på en halv krigspension, men alltid med hopp om att morgondagen ska bli bättre.
- Pjäsen är mer aktuell än någonsin tidigare. Eländet brer ut sig på nytt, köerna till soppköken i Paris är tillbaka. "Mina vänner" är skrattets seger över eländet, säger Christer Hall.
Något soppkök väntar inte publiken. "Mina vänner" serveras i tre akter med en rätt till varje - gratinerad getost till förrätt, boeuf bourguignon till varmrätt och kaffe och chokladtryffel till dessert.
Om det blir tredje gången gillt med "Mina vänner" kan inte Christer Hall säga. Han vill ogärna upprepa sig, men det finns några texter som han har svårt att släppa. Förutom Emmanuel Boves "Mina vänner" ligger Dario Fos "Tigern" och Fjodor Dostojevskijs "Krokodilen" honom varmt om hjärtat.
- "Krokodilen" måste jag nog ta tag i snart, säger han.