"Verksamheten bör fortsätta som i dag"

Detta alternativ gäller vid en budget om 13 miljoner kronor som är ett av de budgetalternativ han haft att utgå ifrån. Detta innebär att samtliga 18 i dag anställda blir kvar.
Vid en budget om 10 miljoner kronor förordar han i första hand ett alternativ innebärande ett antal anställda musiker plus inköp av tjänster. Vid en budget om 8 miljoner kronor förordar han ett alternativ innebärande en verksamhet utan fast anställda musiker.
Länsmusiken på Gotland har ju upplevt en turbulent period när dess framtid varit föremål för debatt och diskussion. I går kom så enmansutredaren Krister Malms, Saltsjö-Boo, rapport med förslag om Länsmusikens framtid, en utredning beställd av Gotlands kommun. De förslag som han framlägger är avsedda som beslutsunderlag för kommunen och Kulturrådet angående den framtida länsmusikverksamheten på ön.
I april förelåg en delrapport för länsmusikverksamheten där tre huvudalternativ formulerades: Gotlandsmusiken blåsorkester intakt, Gotlandsmusikens orkester minskad samt helt ny organisation med olika funktioner. I juli kontaktades så Krister Malm av kultur- och fritidsförvaltningen för att vidareutveckla resonemangen i delrapporten. Två ekonomiska årsalternativ hade han att utgå från för länsmusikverksamheten: Ca 13 miljoner respektive 8-10 miljoner.

Krister Malm konstaterar i sin genomgång av förutsättningarna för verksamheten att öläget innebär att det krävs extra stora insatser för att bedriva musikverksamhet med gästande musiker på Gotland jämfört med regioner där frilansmusiker kan resa till/från spelningar utan att ta båt/flyg och ofta utan övernattning.
Gotlands speciella konstruktion där kommunen också har landstingsuppgifterna innebär att det inte finns ett antal kommuner som kunder till länsmusiken vilket innebär att om kommunen skall köpa musik från länsmusiken så måste den köpa av sig själv. Detta har hittills lösts genom att kommunen givit ett bidrag till Gotlandsmusiken och att denna sedan framträtt utan att ta ut avgifter i offentliga miljöer, på skolor och vårdinrättningar med flera.
Kommunens bidrag uppgår 2008 till knappt 11 procent av de totala kostnaderna för Gotlandsmusiken, den lägsta andelen i landet. Orsaken till denna låga andel är att staten 1988 när länsmusikverksamheten började gjorde bedömningen att de speciella förutsättningarna på Gotland motiverade en högre grad av statlig finansiering av verksamheten än i andra län.
- Detta resonemang är förstås relevant också i dag, fastslår Krister Malm.

Han är kritisk efter sin genomgång av kommunens förslag till kulturpolitiskt program och ser sin rapport som ett bidrag till att omsätta programmet i konkret verksamhet.
- Ordet musik nämns tre gånger, länsmusikverksamheten nämns inte direkt. Den enda rimliga förklaringen till kommunens passivitet som uppdragsgivare till Gotlandsmusiken är att politikerna i stort sett varit nöjda med verksamhetens innehåll och utvecklingsinriktning.
Krister Malm gör så en genomgång av tänkbara alternativ för de olika totalsummorna, 13 miljoner kronor respektive 8-10 miljoner där han också delar den sistnämnda på 8 respektive 10 miljoner.
Vid alternativ 13 miljoner kronor förordar han i första hand det förslag som innebär att dagens Gotlandsmusik med 18 anställda musiker får fortsätta att sköta länsmusikverksamheten. De används som en musikerpool och bildar sju fasta ensembler, varav Blåsorkestern är en, och ett antal tillfälliga för olika projekt.
Krister Malm ser också framtida möjligheter att i samband med pensionsavgångar rekrytera musiker med annan kompetens och sker så med kompetens inom tidig musik menar han att det skulle vara möjligt att bilda en ensemble för tidig musik med en repertoar anpassad till verksamhet inom konceptet "Hansestaden Visby".

- Gotlandsmusiken bedriver i dag en bred verksamhet omfattande en rad musikformer. Denna verksamhet är uppskattad och de flesta tillfrågade inom Gotlands musikliv vill ha den kvar.
Vid en budget om 10 miljoner kronor ser han en verksamhet med fast anställda musiker plus inköp av tjänster. Ett problematiskt scenario, menar han. Detta eftersom det behövs en "kritisk massa" av musiker för att verksamhet med fast anställda musiker skall fungera.
- En liten specialiserad ensemble på tre-fyra musiker är svår att få funktionell i längden.
Han exemplifierar med att professionella stråkkvartetter i två omgångar försökt etablera sig med statligt stöd på Gotland. Men såväl Freskkvartetten som Gotlandskvartetten misslyckades för att deras musikutbud var för begränsat i förhållande till efterfrågan i det gotländska musiklivet.

Vid en budget om 8 miljoner föreslår utredaren en verksamhet utan fast anställda musiker. Ett förslag som ger fria verksamhetsmedel på 5,5 miljoner.
Vad gäller förhållandet Gotlandsmusiken-Länsteatern föreslår han att de tills vidare förblir skilda organisationer men att parterna fördjupar det redan existerande samarabetet kring konkreta projekt och på tekniksidan. Om en sammanhållen organisation för scenkonsten bildas i framtiden kan den nuvarande Gotlands musikstiftelse muteras till Gotlands scenkonststiftelse, föreslår Krister Malm.

"Verksamheten bör fortsätta som i dag"

Gotlandsmusiken som den ser ut i dag bibehålls. Det är utredaren Krister Malms förstahandsalternativ när han i går presenterade sin rapport om Länsmusikens framtida utformning på Gotland.