"Verkligheten nafsade mig i hälarna"
För två år sedan började hon, då ovetandes om händelsernas utveckling, skriva en bok om pandemisk fågelinfluensa.
Nu är smittan här. Hittills inte långt när så skrämmande som i thrillern "Främmande fågel", men rädslan finns där.
Bokens scenario är tillräckligt nära sanningen och satte fingret på tillräckligt många psykologiska skeenden, för att boken skulle bli högintressant långt utanför Sveriges gränser.
Valet av fågelinfluensa var viktigt, men sekundärt. Anna Jansson ville ha en okänd men inte osannolik smitta, som kunde lägga grunden för en berättelse som i övrigt kretsar kring mod, lojalitet och vad som händer med människor när ett samhälle hamnar i kris.
I Anna Janssons bok har det virus som i Sverige än så länge bara orsakat fåglars död, muterat.
- Det smittar mellan människor. Det kommer till Klintehamn med en duva från Vitryssland, så drabbas en kokerska på ett fotbollsläger...
Fotbollslägret sätts i omedelbar karantän.
- Polisen spärrar av så att ingen kan hämta sina barn. Så skulle man göra på riktigt, om inte Tamiflu (det influensavaccin man nu börjat använda i utsatta områden) skulle bita.
Viruset sprids och snart spärras hela Gotland av.
- Flyg och båtar ställs in. Det är under Almedalsveckan, så hela regeringen finns på ön. Ska de ingå i karantänen, eller flygas ut?
Den verkliga och omfattande utskrivningen av Tamiflu manar till eftertanke, menar Anna Jansson.
- Å ena sidan sägs att det inte finns någon anledning till oro. Å andra sidan har det skrivits ut 33 000 förpackningar Tamiflu, jämfört med normala 400 på ett år. Läkarna borde veta bäst, eller hur?
I tider av omfattande hot kan dubbla budskap från myndigheterna vara förödande, menar hon. Hennes tankar kring pandemin och människans grundläggande drifter grundas på omfattande efterforskningar med exempelvis läkare och historiker.
- Man blir oerhört primitiv och förändras i grunden. Antag exempelvis att det smittar som en influensa, med en dödlighet på 50 procent. Skulle jag gå till jobbet?
Skulle du det?
- Jag vet inte. Min mamma är också sjuksköterska och blev tidigare smittad av TBC på jobbet. Det var annorlunda då, säger hon. Patienten kom först, sedan tänkte man på sig själv. Finns den lojaliteten i dag? Vad händer med ett samhälle om ingen har den lojaliteten?
Frågorna fascinerar och skrämmer.
Många - svenska och utländska tidningar, radio och teve - vill nu tala med Anna Jansson om hennes bok, vars planerade utgivning tidigarelades när fågelinfluensan snabbt drog närmre.
- Jag fick hela tiden skriva om. På slutet skrev jag 18 timmar per dygn, för att kunna avsluta.
- Så mycket av det jag förutspådde har redan inträffat.
Så jobbar vi med nyheter