Var låg de medeltida prästgårdarna på ön?

Boken kommer att få stor betydelse för den gotländska historien men det finns ännu några obesvarade frågor där författaren efterlyser hjälp och tips från den intresserade allmänheten.
Det gäller vissa medeltida prästgårdar och andra spår av kyrklig verksamhet.
Allt sedan hans doktorsavhandling "Gotlands medeltida kyrkoliv - biskop och prostar" lades fram 1977 har docent Sven-Erik Pernler samlat material för ett herdaminne för Gotlands medeltid - det vill säga tiden från cirka 1200-1540.
Ett första manuskript låg färdigt redan vid början av 1980-talet men just då saknade Visby stift medel för tryckning.
Sedan dess har Sven-Erik Pernler samlat på sig ytterligare material och arbetet kommer att slutföras under 2011 som en beställning av Arkivcentrum Gotland i skriftserien "Arkiv på Gotland", med hjälp av egna och externa fonder.

Stort behov
- Behovet har varit stort, inte minst då denna typ av biografisamling inte gjorts sedan 1800-talets slut och exempelvis är viktigt för hembygdsföreningar och sockenbokskommittéer i arbetet med sina sockenböcker. De herdaminnen som gjordes då har ingen vetenskaplig grund och innehåller så många felaktigheter, säger Sven-Erik Pernler.
Nu inriktar sig Sven-Erik Pernler, som expert på området och den som anlitades av Svenska kyrkan att skriva Sveriges kyrkohistoria del 2 (hög- och senmedeltid), att få med alla gotländska präster under medeltiden som prästvigts i romersk-katolsk ordning på ön eller som verkat här.
Materialet har legat till sig och fler präster har kommit i dagen sedan 80-talet och det finns i dag ett bättre kringmaterial för forskare. Även tekniken gör arbetet lättare i dag.
- Dock utelämnas uppgifter om de ortodoxa präster som verkat i de ryska kyrkorna. Inte heller kommer munkar eller nunnor att beröras, säger han.
Totalt rör det sig om drygt 500 präster med gotländsk anknytning och sockenvis kommer Pernler att beskriva exempelvis kyrkans vigningsnamn, prästerna, relik- och inventarieförteckningar.

Hål i historien
Men det finns vissa hål i historiebeskrivningen och Sven-Erik Pernler vädjar nu om hjälp från den intresserade allmänheten och hembygdsföreningarna för att utreda de socknar som saknar medeltida prästgårdar. Förhoppningen är att kunna bena ut var prästgården låg och var alla prästerna bodde.
Det kan handla om att lokalisera brunnar i anslutning till kyrkorna, husgrunder, huggna hällar som använts i andra byggningar, sigillstampar, gravar, vägsträckningar, gamla ridvägar och annat som kan få betydelse för historieskrivningen.
Ett sådant exempel är Hemse där man ännu inte pusslat färdigt med den kunskap man har i dag. Pernler är övertygad om att det också funnits en medeltida prästgård i anslutning till kyrkan.
Hett stoff är också att lösa historien om socknarna Elinghem och Bara där prästtjänsterna togs bort ungefär samtidigt 1588. Var det en tillfällighet eller en medveten strategi från stiftledningen?

Dåligt rykte
Arbetet med boken hålls på en hög vetenskaplig nivå men ska skrivas på ett sätt så att alla intresserade kan få samma behållning av boken. Det kommer att bli många illustrationer och Pernler tänker sig införa en ny standard för genren herdaminnen som fått dåligt rykte och varit ointressanta för allmänheten.
Inte minst kommer boken att visa kyrkolivets och religionens betydelse för samhället och det dagliga livet under medeltiden.

Var låg de medeltida prästgårdarna på ön?

I bokserien "Arkiv på Gotland" förbereds just nu utgivningen för 2011 och det handlar om docent Sven-Erik Pernlers kommande bok "Präst efter präst - herdaminne för Gotlands medeltid".