Vad kan slöjden göra för den moderna mÀnniskan?
TÀltet och husvagnen Àr bÄda företeelser som visar att det Àr nÄgot pÄ gÄng inom slöjdandet. Det finns en ambition att gÄ pÄ offensiven.
Detta kanske kan ses som ett bevis pÄ slöjdens betydelse för samhÀllet. Man satsar vÀl inte sÄ intensivt pÄ nÄgot som Àr utan betydelse.
Debatten hade Kicki Johansson-Trodin som ledare. I panelen satt sju personer med olika erfarenheter och olika positioner i förhÄllande till slöjdandet. I publiken fanns dessutom mÄnga som ville "lÀgga sig i", vilket de ocksÄ var vÀlkomna att göra.
Det blev inte en tyst minut.
NÄgot direkt och samstÀmmigt svar pÄ frÄgan om vad slöjden har för betydelse för samhÀllet kan man inte pÄstÄ att debatten gav. DÀremot kan man utan att ljuga pÄstÄ att det var flera som framhöll slöjdens betydelse för den enskilda individen.
Slöjden var förr ett medel för att producera verktyg och annat som behövdes för det dagliga livet. Skapandet med hÀnderna fyller till stor del en annan funktion i dag. Det Àr nÄgot som nyttjas för att öka det egna vÀlbefinnandet.
Ebba Junker, en av panelmedlemmarna, kunde vittna om hur hon drabbats av en utmattningsdepression. Hon menade att den mycket vÀl kunde vara en följd av att hon i sitt liv prioriterat bort handens arbete för att plugga. I hennes fall har mÄlandet haft en stor betydelse för tillfrisknandet. Handens arbete har en terapeutisk effekt.
En del av den innehÄllsrika diskussionen kom att röra sig kring skolslöjden. Meningarna om skolÀmnets status och betydelse skiftade stort.
En mor med en son i skolan berÀttade om hur denne tyckte att Àmnet var det sÀrklassigt vÀrsta av alla i skolan. Sonen kommer stÀndigt hem med halvfÀrdiga fula saker som han trots detta fÄtt beröm för.
Mamman menade att man med den metoden frÄn skolans sida talar om för eleven att man inte vÀntar sig nÄgot av honom, vilket givetvis inte Àr bra.
Ărjan Ringbom, konstskolans rektor, medlem av panelen, ifrĂ„gasatte om det inte Ă€r dags att byta nĂ€mn och kalla skolslöjden för form istĂ€llet.
Bertil Sjöberg, slöjdlÀrare, reagerade mot de negativa beskrivningarna av skolslöjden och berÀttade hur det Àr för hans del, De flesta barnen kommer god tid till lektionerna, vÀntar pÄ att fÄ bli inslÀppta, vill jobba intensivt med sina pÄgÄende projekt och Àr synnerligen intresserade. Sjöberg vÀnde sig ocksÄ mot pÄstÄenden om att allt skall gÄ sÄ snabbt i slöjden. SÄ Àr det inte, menade han.
Man gör en skiss, man gör grejen klar, man utvÀrderar.
ÂSlöjd Ă€r ett favoritĂ€mne, sa Bertil Sjöberg.
Ett spÄr i diskussionen gÀllde slöjdens status. MÄnga uppfattar den som mossig.
 Men gÄ inte ut och balla till er. HÄll pÄ traditionen, manade Mia Grönkvist-Ohlsson i panelen
Men att sprida möjligheterna för flera att Àgna sig Ät att jobba med hÀnderna sÄg de flesta som angelÀget. Det gavs ocksÄ vittnesbörd om att suget efter att jobba med hÀnderna finns. Torleif och Ann-Britt Solberg frÄn Etelhems krukmakeri berÀttade att de startat familjedrejning, dÀr alltsÄ hela familjer erbjuds möjlighet att prova pÄ att forma saker i lera. Familjedrejningen har blivit mycket populÀr och har ofta lockat mer Àn hundra personer per dag under sommaren. Debatten visade att det finns mÄnga som Àr inriktade pÄ att Ätminstone prata om möjligheterna att stimulera fler till att bli aktiva slöjdare. Sen finns det vÀl inte just nu nÄgon samling kring en enhetlig modell för hur detta skal ske. Men diskussionen kommer nog att fortsÀtta.
Debattörer. Ărjan Ringbom och Pigge Werkelin var tvĂ„ av pandelmedlemmarna. Ringbom undrade om det inte Ă€r dags att byta namnet pĂ„ skolslöjden till form i stĂ€llet.
Handarbete. Att arbeta med hÀnderna Àr ett sÀtt att forma sitt eget jag, Slöjden Àr ett Àmne för den personliga utvecklingen sa Heidi Plisch.
Debatt. Det var mĂ„nga som ville lyssna pĂ„ och delta i diskussioen kring slöjdens betydelse i samhĂ€llet.Foto: TOBIAS WALLSTRĂM
SĂ„ jobbar vi med nyheter