Vem har makt på Gotland idag och hur såg den ut i de forna gotländska bosättningarna? Kan de smältande glaciärerna på Nordpolen knyta an till rådande gotländska klimatutmaningar?
Dessa frågor bereder konstnärerna Maria Fredin och Yvonne Marténg i utställningen "Makthavare på Gotland och Arktisk ökenvandring" på Teatergalleriet i Stenkyrka.
Det är en kontrastrik och i högsta grad debattuppmuntrande utställning som konstnärerna Maria Fredin och Yvonne Marténg visar bakom de lila ladugårdsdörrarna på Teatergalleriet i Stenkyrka. En finstilt ton av ögonglimtar ruskar om en oroande åsiktsdöd, där makten koncentreras mellan aktörer från Vendeltiden till i dag. Det rektangulära rummets väggar studsar mellan två olika världar som i sitt möte formar en inte allt för långsökt balas.
Konstnären Maria Fredin började måla porträtt av gotländska makthavare från forntiden till i dag med anledning av att hon upplever en molande avsaknad av lyhördhet.
"Behöver lyssna mer"
- Politiker, tjänstemän och till viss del entreprenörer på ön behöver lyssna mer på de bofasta på Gotland. Nu bygger debattklimat på rädslan av att alla känner alla och att man inte skall uttrycka sina åsikter för att inte komma i kläm. Jag ville undersöka detta närmare och se om dessa strukturer är självupplevda eller igenkänningsbara hos fler, säger Maria Fredin.
Bland motiven syns bland annat tekniska nämndens ordförande Kjell Skalberg som byggt ett monument över sig själv på ett berg av parkeringsautomater, i förgrunden av en hägrande Visby ringmur.
Bertil Klintbom, teknisk direktör vid Region Gotland, tänjer sina gummiliknande fingrar i skenet från ordramsor om "stuprörsprocesser" och "sammanförande av kompetenser". Pigge Werkelin ler ett brett leende som sträcker sig långt utanför tavelramen och regionstyrelsens ordförande Åke Svenssons ansikte är upptryckt som en våt filt över en medaljongtapet.
- Visst, de må vara elaka, snudd på satiriska, men det är många besökare som fnissar. Det lättar på locket för att kunna prata om saker. Jag vill främja ett öppnare debattklimat på Gotland och ansikten rör upp känslor. Det blir mer specifikt på något sätt, säger Maria Fredin.
Steget inte långt
Som en motpol hänger Yvonne Marténgs målningar mittemot i rummet, föreställande vildsinta och gråtande glaciärer på Nordpolen. Serien som hon lät måla efter att ha sett ett fotoreportage i en tidning, övergår i bilder av färgstarka gotländska naturlandskap. Även om världarna verkar skilda, menar Maria och Yvonne att det inte är ett långt steg mellan det politiska klimatet på ön, klimatförändringarna i Arktis och natursituationen på Gotland just nu.
- Vi följer med förskräckelse det som nu sker i Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk fått tillstånd att bryta ett kalkstensbrott. Det är ytterligare ett exempel på hur politikernas agenda inte tar hänsyn till medborgarrösterna. Det är därför starkt att se och läsa om Fältbiologernas insats i skogen, för ett långsiktigt tänk kring naturen och de kommande generationerna på ön, säger Yvonne Marténg.
Utställningen visas på Teatergalleriet i Stenkyrka till och med den 21 juli.