Utmaningar för Hoffstedt i utskottet

Redan i den första tidningen (9-10 oktober) tar jag del av den överraskande uppgiften att Gotlands nyblivne riksdagsledamot, Gustaf Hoffstedt, tar plats i kulturutskottet. Ordinarie plats till och med.
Det känns intressant, kanske hoppfullt. Dock blir jag fundersam när jag läser intervjun på kultursidan. Huvudbudskapet tycks vara att "det är vikigt att fortsätta driva kultursektorn som en del av näringslivet, som vi gjort och gör på Gotland".
Två reflexioner, dels känner jag inte igen mig, dels behöver nog Gustaf läsa på om kulturen.

Skapa innehåll
Kulturens koppling till näringslivet och att se kulturen som en näring är förvisso en kungstanke i regeringens kulturpolitik. Så var det också i den stora kulturutredningen, som dock innehöll en hel del mer.
Kulturkofferten, att besluten skall ut på regional nivå, kommer förhoppningsvis att bredda synen på kultur och ge kulturpolitiken ett innehåll, inte bara att handla om organisation och pengar. Men risken finns att kulturpolitiken blir regionalpolitik.
Men kopplingen till näringslivet på Gotland, hm, där finns en del övrigt att önska. Intresset för kultur inom näringslivet kunde vara bättre, för att uttrycka sig milt. Se exempelvis Svenska Spels avhopp från såväl Romateatern som Medeltidsveckan, vilket är skamligt och obetänksamt. En levande, rik och varaktig kultur kan aldrig vila på en näringslivskoppling.

Ta initiativ
Gustaf Hoffstedt behöver alltså läsa på om kultur. Det kommer han säkert att göra, som den ambitiöse politiker han är. Gustaf har ju varit en inkännande och engagerad ordförande i socialnämnden, i vart fall i frågor som jag känner till. Tänker särskilt på flyktingfrågor med satsningen på att ta emot ensamkommande flyktingbarn, liksom att etablera Barnahus på Gotland.
Kanske har hans parti en tanke bakom placeringen i kulturutskottet. Att måhända aktivera och bredda kulturpolitiken genom utskottet och riksdagsarbetet.
Jag tror att Gustaf har goda förutsättningar att nu vrida sin engagerade personlighet mot kulturfrågorna. Förhoppningsvis driva dem mera radikalt och aktivt än vad regeringens kulturpolitik visar. Ta okonventionella initiativ. Etablera breda kontakter inom kultursfären och aktivt delta i den offentliga debatten.
Men också ta initiativ som kan sätta Gotland rejält tydligt på kulturkartan som kulturregion.

Skapa samtal
Det finns mycket att överväga inom kulturpolitiken. Kulturutövare måste ges frihet att experimentera och provocera för att få oss att ta itu med våra invanda tankemönster. Få oss att tänka till och ifrågasätta. Att överaska, som nu med det stora M:et vid Oscarsstenen utanför Visby.
Inse att kulturen kan bygga broar och leda till samförstånd. Bidra till att skapa samtal, goda samtal. Att få politiker och andra (till och med näringslivet) att inse att kultur berikar och får människor att må bra. Att kultur kan få människan att bli människa, för att uttrycka sig något högtravande. Att slå vakt om människovärdet.
Att kulturpolitiken kan bidra till integration och mångfald, vilket känns särskilt angeläget med den sammansättning riksdagen nu fått. Och förstå att kulturbudgeten inte är blott en utgiftspost, utan en investering i det goda samhället.
Se där ett antal utmaningar, Gustaf! Dom tar du väl?