En glasdörr öppnar sig och leder besökarna in i ett dunkelt rum i sekelskiftesstil. Rummet visar sig vara en iscensÀttning av Nordiska museets grundare Artur Hazelius gamla arbetsrum. Det Àr hÀr som barnens resa i utstÀllningen "Tidsvalvet" tar sin början. Ett blÄtt sken leder besökarna vidare in i utstÀllningen, dÀr de kan utforska hur deras vardag hade kunnat se ut om de varit barn i en annan tid.
ââVi vill att de ska ta med sig en upptĂ€ckarglĂ€dje, och kĂ€nna att deras historia Ă€r spĂ€nnande och viktig, ge dem perspektiv och förhoppningsvis fĂ„ dem att vilja Ă„tervĂ€nda, sĂ€ger utstĂ€llningsproducenten David Berner.
Bevara minnen
"Tidsvalvet" Àr en interaktiv upplevelse pÄ olika plan. Den riktar sig till barn mellan 8 och 12 Är och Àr tÀnkt att vara ett komplement till "Lekstugan" som Àr för yngre barn i förskoleÄldern.
Besökarna kan klÀ ut sig i den magiska garderoben, lyssna pÄ kassettband i ett fÀrgstarkt 1980-talsrum, kolla in i ett medicinskÄp frÄn 1880-talet eller hjÀlpa nÄgra krigsdrabbade barn i en tÄgkupé pÄ 1940-talet. Under besöket kan den som vill lösa ett uppdrag och bli en hjÀlte som rÀddar historiska barns minnen frÄn att glömmas bort.
Alla berÀttelser Àr baserade pÄ verkligheten, och utstÀllningens besökare kan ocksÄ dela med sig av sina egna minnen och scanna in dem i minnesmaskinen sÄ att de kan bevaras i museets framtida samlingar.
ââFör mig som pedagog Ă€r det hĂ€r med identifikation jĂ€tteviktigt. Man ska kunna kĂ€nna hur ens liv hade sett ut i en annan tid, sĂ€tta sig in i en annan mĂ€nniskas situation och reflektera kring det, sĂ€ger Lena Bergqvist, som Ă€r museipedagog pĂ„ Nordiska museet.
Den lekfulla scenografin med mÀngder av tidstypiska föremÄl frÄn museets samlingar och arkiv Àr formgiven av Sara Wiklund, som bland annat varit produktionsdesigner för tv-serien "Ture Sventon" och julkalendern "Selmas saga". Och i det levande biblioteket, som det kallas, kan den som vÄgar ta del av spökhistorier frÄn museets arkiv. Historierna har bearbetats av "LasseMaja"-författaren Martin Widmark och berÀttas av skÄdespelarna Ulla Skoog i form av en levande tavla, Cecilia Frode som korp och Christer Fant i egenskap av en byst.
Samisk inspiration
En annan del i Nordiska museets satsning Ă€r öppnandet av en del av museets bakgĂ„rd för allmĂ€nheten â och den nya entrĂ©n pĂ„ museets baksida. MĂ„let Ă€r det ska bidra till att öppna upp en tidigare outnyttjad del av DjurgĂ„rden och Nordiska museet.
ââDet har lĂ€nge funnits en efterfrĂ„gan frĂ„n publiken om att fĂ„ tillgĂ„ng till den stĂ€ngda bakgĂ„rden. Genom att lĂ„ta kvinnliga konstnĂ€rer frĂ„n olika delar av Norden formge delar av bakgĂ„rden och entrĂ©n sĂ„ tillförs ett nordiskt, kvinnligt uttryck till bĂ„de byggnaden och bakgĂ„rden, sĂ€ger museichefen Sanne Houby-Nielsen.
Museets nya entré i cortenstÄl, glas och ek Àr formgiven av den finska konstnÀren Outi Pieski, som har hÀmtat inspiration frÄn föremÄl ur museets samiska samling. Den nÄgot trattformade portalens mönster skapar ett slags ljus- och skuggspel som varierar beroende pÄ Ärstid, vÀder och tid pÄ dygnet. Förlagan till portalen Àr en sydsamisk sked i Àlghorn och mönstret pÄ staketet vid bakgÄrdens ingÄng har inspirerats av samiska knivar.
ââOuti Pieski har ett rikt symbolsprĂ„k i sitt konstnĂ€rskap, och det hĂ€r Ă€r en hyllning till vĂ„r stora samiska samling. Den bidrar ocksĂ„ till en perspektivförflyttning dĂ€r besökaren nĂ€rmar sig samlingen frĂ„n den norra delen, förklarar Vanessa Gandy, chef Museiupplevelse pĂ„ Nordiska museet.