Teater är intellektuell träning

Öppenhet och samarbete. Det är ledord för länsteaterchefen Monica Sparby i hennes verksamhet. På onsdagsmorgonen var hon terminens sista föredragshållare på Kulturfrukosten på BAC:s café.
Hon ser teater som intellektuell träning och anser att barnteater är en synnerligen viktig del i utövandet.
Monica Sparby inledde med att ta upp den kulturutredning som Keith Wijkander lägger direktiven för på regeringens uppdrag.
- Den oroar mig lite grand och jag vill uppmana till strategiskt tänkande, menade hon och vädjade till församlingen att påverka och gärna bjuda in utredaren för att ge honom ett nödvändigt underlag.
Monica Sparby berättade därefter om sig själv och sin väg från norra Sverige via Uppsala till tjänsten som länsteaterchef i Visby.

- Mitt förhållande till Gotland är gott, konstaterade hon även om hon hade vissa problem med öns idiom när hon sommarjobbade på Visby lasaretts kirurgmottagning.
Barnperspektivet i kombination med internationella utblickar stod i centrum när hon delgav bilder ur sitt teaterförlutna.
- Det har funnits en röd tråd i min verksamhet, barnperspektivet, att gestalta hur ett barn ser en vuxen. Det är otroligt kompext och intressant. Att betrakta människan genom barnets perspektiv ligger bakom svensk barnteaters storhet.
Internationellt har hon rest med teateruppdrag i såväl honduranska Tegucigalpa som Japan och nu senast i Polen med en trupp härifrån. För i dag är det förstås Gotlands länsteater som gäller.
- Jag ska nu leda, planera och utveckla Länsteatern och bygger på det som är hållbart och bra.
Och någon motsättning mellan det lokala och det internationella perspektivet ser hon inte.
- Det lokala representerar det internationella.
Efter en genomgång av den kommande repertoaren släpptes diskussionen fri med Monica Sparbys fråga "Vad vill ni ha Länsteatern till?" som utgångspunkt.