Boken är en berättelse om Martins uppväxt i Skurup, byn som han minns som gyttjan i inskränktheten.
Martin återvänder till hembyn Skurup vid flera tillfällen under fyra år, han behöver en kamera som ursäkt - påstår han.
Bilderna är som hans minnen, svarta, oskarpa och poetiska. "Lowlands" är en väldigt personlig, lite enkel berättelse.
Ett slags navelluddssuddigt ungdomsskåderi, ett väldigt personligt förhållningssätt till fotografi som i bästa fall kan bli allmängiltigt och starkt.
Bogrens text blir en hjälp att förstå och begripa. Växer man upp i en liten by eller socken så är den tillräcklig för vissa medan andra längtar bort - bort och sedan tillbaka, som Martin Bogren.
Boken känns anpassad för en internationell marknad, dokumentärfotografins gränser har blivit ännu mer poetiska vittnesmål än budskap till en allmänhet.