Stefan Sundström fortsÀtter brinna
Men hans musikaliska vision och hans lÄtskrivande vittnar om en envis tjurskallighet, en motvilja mot att rÀta in sig i leden och att dÀrmed slÄ in pÄ den breda vÀgen. Den musik han verkar ha inuti sitt huvud Àr formad av rock som siktar mot skrevet, men han backar heller aldrig för att lÄna friskt och tolka den svenska vistraditionen.
Tillsammans med frenesin och engagemanget frÄn punken bildar influenserna den vi i dag kÀnner som Stefan Sundström. Som en gÀnglig Mick Jagger och en halvfet Cornelis i en och samma kropp. Stefan Àr skrikig och gapig samtidigt som han eftertÀnksam och nÀstan öm. Hans musik Àr originell och spretande, men inte sÀrskilt komplicerad.
I stÀllet för modern Àr den nÀstan bakÄtstrÀvande, tillbaka till den tid dÄ producenten Anders Burman skapade svenska klassiker som Pughs "Ja, dÀ À dÀ". Man kommer Ànda fram med gitarr, trumma, bas och en varm och brunmurrig orgel, tycks han resonera.
Att han pÄ senaste albumet kompades av bland andra rockgitarristen StrÀngen frÄn The Hellacopters och Martin Hederos frÄn The Soundtrack of our lives Àr dÀrför fullt logiskt. De Àr mÄhÀnda inte barn av samma tid i en biologisk mening. Men pÄ det musikaliska planet Àr de likadana. För enkelt och rakt verkar vara deras ledstjÀrna. Med bÄde hjÀrtat och nerverna utanpÄ kroppen. Och hela tiden beredda att slÄ ett slag för de smÄ, de svaga och de sömnlösa. "Somna lycklig, somna lycklig, det Àr en gÄva att fÄ sova som ett barn" som Stefan sjunger i en av de bÀsta svenska soulsÄngerna som spelats in.
För Àven om hans skivor numera sÀljer i massupplagor och trots att han medverkar i folkliga tv-program som "AllsÄng pÄ Skansen" sÄ gör han det utan att sÀlja vare sig sin sjÀl eller sin musik Ät slit-och-slÀng mentaliteten. Stefan flinar upp sig och pÄtar i trÀdgÄrdslandet istÀllet för att synas pÄ omslaget till Ànnu en söndags-bilaga. Hans musik och hans texter kommer de inte Ät, hur mycket de kanske Àn försöker.
För han blir fortfarande förbannad pÄ orÀttvisorna och pÄ det tilltagande och allt kyligare samhÀllsklimatet och han hÄller sÀllan kÀften. Han vÀgrar att sluta brinna. Han gÄr sin egen vÀg utan att analysera sönder saker och ting.
NÀr jag efter flera om och men nÄr honom Àr han pÄ vÀg mot en restaurang nÄgonstans i Sverige för att fÄ i sig en bit kvÀllsmat. Det Àr tisdag och han befinner sig pÄ resande fot. Snart ska han bege sig till Visby dÀr han upptrÀder i kvÀll.
Vad driver dig att kuska land och rike runt, Ă„r efter Ă„r?
- Jag vete fan... Men jag tycker om det och det Àr vÀl mitt sÀtt att hÄlla kontakten med mÀnniskor. Det hÀr har blivit mitt liv. Fast det klart att det Àr lite tufft ibland, sÀger han och för en sekund överröstas han av den myllrande trafiken.
Vad blir nÀsta steg, efter den ganska rockiga senaste skivan?
- Jag vet faktiskt inte, jag tÀnker inte sÄ mycket pÄ sÄnt. Just nu hÄller jag pÄ att skriva lite lÄtar Ät Kristina Lugn.
- Jag vill nÄgon gÄng skriva nÄgot vÀldigt poetiskt.
Hur mÄr Sabina?
- Du, det fÄr du frÄga henne, ha, ha. Men jag tror att hon mÄr ganska bra och att hon sysslar med det som gör henne lycklig. Fast hon Àr fortfarande lika vacker.
Du skriver bÄde om kÀrlek och politik. Vilket Àmne Àr roligast att behandla i en sÄngtext?
- KÀrleken Àr sÄ klart roligare eftersom nÀr man skriver om politik sÄ Àr man ju förbannad hela tiden och att vara kÀr Àr ju en betydligt skönare kÀnsla Àn att gÄ runt och vara uppretad pÄ samhÀllet.
Vad gör dig förbannad?
- Jag blir sned pÄ den tilltagande splittringen av mÀnniskor. Att man spelar ut folk mot varandra. Arbetare i TrollhÀttan mot jobbare i Tyskland.
- Jag blir förbannad pÄ att vi hela jÀvla tiden ska tÀvla mot varandra. Och jag blir förbannad pÄ dokusÄporna, sÀger han.
"Det var teve:s stora satsning det flögs i Busines class. Programledaren var frÄn Göteborg. Han hÀllde upp champange Ä han skÄlade och sa: Nu ska vi stoppa i en sÀck all gammal sorg. Vi ska underhÄlla folket med tÀvlingar och dramatik. à den som torskar blir i alla fall ett vackert lik."
SÄ sjunger Stefan i "Jan Banan, Marguerite och Jag" pÄ albumet Fisk i en skÄl.
Jag har lÀnge trott att det finns en speciell Sundström-publik. StÀmmer det?
- Man kunde nog sÀga det förr, dÄ hade jag min publik. Men efter Allan-plattan sÄ breddades publiken vÀldigt mycket och nu Àr det alla möjliga som kommer pÄ mina konserter.
SĂ„ jobbar vi med nyheter