Dörrar, gamla lĂ„s, en likfrys och en monterad kanot â det Ă€r nĂ„gra av alla de saker som skulptören och videokonstnĂ€ren Ăva Mag har hĂ€mtat frĂ„n sin pappas gĂ„rd i Ă kersberga. UtstĂ€llningen "Det finns en plan för det hĂ€r" tog form nĂ€r konstnĂ€ren tĂ€nkte stĂ€da hos sina förĂ€ldrar.
ââMen jag glömde att det fanns en mĂ€nniska dĂ€r och att det var pappas grejer. Med tiden har jag byggt upp en respekt för hur han tĂ€nker pĂ„ sakerna, sĂ€ger hon.
Nyligen gick hon runt med sin pappa i utstĂ€llningshallen, och det var "som att gĂ„ runt i hans hjĂ€rna", berĂ€ttar Ăva Mag. Alla saker hade en funktion. Arbetet har varit emotionellt pĂ„ ett privat plan men utstĂ€llningen handlar ocksĂ„ om vĂ„r samtidshistoria.
ââDet Ă€r som att se pĂ„ civilisationens utveckling, men i en stor skrothög. Det produceras sĂ„ sjukt mycket nya saker att man inte ens hinner med de gamla.
System för överlevnad
Bland prylarna finns till exempel ett gammalt skjul som pappan har velat riva i 25 Ă„r, och olika metaller som gĂ„r att sĂ€lja till kilopris. Allting har ett vĂ€rde, om man sorterar det rĂ€tt, hĂ€vdar Ăva Mag. Kunskapen om olika system avgör hur vi lyckas finna en plats dĂ€r, och dĂ€rmed överleva.
ââDet Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att klara sig sjĂ€lv. Och kommer man frĂ„n ett annat land och mĂ„ste börja frĂ„n början har man en lĂ€ngre startstrĂ€cka, sĂ€ger hon.
Ăva Mag Ă€r född i Transsylvanien, RumĂ€nien, och kom hit som tioĂ„ring. Som konstnĂ€r har hon alltid kĂ€nt sig dĂ„lig pĂ„ figurativt mĂ„leri. Men en talang fick hon med sig frĂ„n sina förĂ€ldrar, som bĂ„da har arbetat som skrĂ€ddare. UtifrĂ„n mönsterkonstruktioner började hon skapa kroppar av tyg.
Med skulpturer av frÀmst tyg och lera utforskar hon kroppens funktion och hur den vÀrderas i samhÀllet. Skulpturerna Àr ofta oformliga, i utsatta positioner.
ââKropparna ligger pĂ„ golvet och kommer inte upp. Den rörelsen har jag tĂ€nkt mycket pĂ„. Bilden av personen som stĂ„r pĂ„ egna ben Ă€r nĂ„gon med ryggrad. Men om allt gĂ„r sönder sĂ„ faller man, sĂ€ger hon.
RĂ€ds en lockdown
En video frĂ„n installationsverket "Dead matters Moves", gjord pĂ„ en performancefestival i USA, visas i utstĂ€llningen. DĂ€r tar Ăva Mag dansares hjĂ€lp för att fĂ„ kropparna att röra sig. PĂ„ lerfigurerna kan de agera ut sina begĂ€r.
Funderingarna kring vad som hĂ„ller oss uppe i motgĂ„ngar binder samman utstĂ€llningen, och Ăva Mag tycker att tankarna blev kusligt aktuella under coronakrisens isolering.
ââIckerörelse Ă€r pĂ„ alla sĂ€tt fruktansvĂ€rt. Det Ă€r naturligt med rörelse. SĂ„ vad som hĂ„ller alla uppe nu Ă€r hoppet om att vi snart fĂ„r komma ut ur vĂ„ra lĂ€genheter.
Krisen har fĂ„tt Ăva Mag att inse att hennes pappa sysslar med sjĂ€lvhushĂ„llning. Han har tagit vara pĂ„ saker, och sett möjligheter och funktion dĂ€r andra ser skrĂ€p. "Det finns en plan för det hĂ€r" Ă€r hans ord.
ââFolk som samlar saker sĂ„ hĂ€r, eller som liksom pappa har tanken att kunna klara sig sjĂ€lv â det Ă€r till dem vi alla kan Ă„ka om apokalypsen kommer, för dĂ€r finns en vedugn, och saker man kan Ă„teranvĂ€nda. Det Ă€r inte uttalat, men det finns ett miljötĂ€nk i sjĂ€lvförsörjningen.