Soundtrack spelade hem en arbetsseger
Acceleration sker bland annat via "Nevermore" och avslut med en infernaliskt furiös version av "Confrontation Camp", som kavlas ut till en lång melodideg med synnerligen skiftande beståndsdelar.
Då var storbandet TSOOL som bäst, när varje musiker i sextetten blir en egen showman och de tillsammans ändå bildar en tight enhet, samtidigt som de pumpar ut stark musik på hög volym från det diminutiva scenutrymmet.
Ebbot Lundberg tar förstås scenkommandot och lufsar omkring, till synes lätt disträ och utan större koll på vad som pågår. Men det är bara en yta, han har järnkoll och sätter varje nödvändig ton. Och showar förstås; stagedivar, nyttjar rytminstrument, suger upp scengäster eller driver på - alternativt irriterar - övriga i bandet.
Mellansnacket är inte direkt TSOOL:s starka sida. Antingen är det Ebbot som svamlar på efter sedvanligt maner från sin position någonstans på eller i närheten av tribunen, eller också blir det menlöst minimalistiskt, som när trummisen Fredrik Sandsten presenterar kommande låt med "Här kommer en annan trudelutt".
Konserten blev mera av en hemspelad arbetsseger, än den som hela tiden varvade upp mot allmän eufori och tungt crescendo. Något som TSOOL kan bjuda på när de är som hetast.
Men denna gång återfanns några klara schackningsperioder ungefär halvvägs som drog ner helheten och bröt den magiska intensiteten.
Det känns som att bandet är i akut behov av nytt, starkt låtmaterial att krydda och matcha de nu ganska givna klassikerna i konsertprogrammet med.
Så jobbar vi med nyheter